Alla inlägg den 7 juni 2008

Av Stefan Manning - 7 juni 2008 21:37

Idag var det dags för det stora äventyret. Ett ultrapass tillsammans med medlemmar från jogg.se. Vi startade vid bussterminalen på Nils Ericssonsplatsen och hade målgång hemma hos Jogg. Niklas bostad vid Östad strax efter Sjövik. Vi startade kl 9. Fem man sprang iväg från Nils Ericssonterminalen och det var redan varmt. Fy för f-n! Vid Marieholm sprang vi om en cyklist!! Trots att han knappt hade styrfart kändes det coolt. Redan strax innan 10 km förstod jag att dagens övning skulle gå i strapatsens tecken.

Vid Utby mötte Per upp och vid fortsatte till Partille, där vi stannade vid en livsmedelsaffär för att handla. Jag köpte en Jolt-cola och satte i mig. Och den rackarna piggade upp rejält. Det var en himla sprutt i den. Efter detta besök efter ca 9 km började jag få stela ben. Farten sjönk rejält och dom andra kom springandes tillbaka och sedan ikapp mig. Det var ju trevligt att inte bli akterseglad. Trots att GC-banan efter Partile fram till Kåhög var flack, var den hemsk. Snälla grabbar. Ingen skugga någonstans och solen bara gassade. Vi fortsatte förbi Kåhög och nådde Jonsered på en GC-bana som gick utmed järnvägsspåret. Mycket vackert och det gick mycket trögt för mig. När vi nådde sjön Aspen stannade Per och avbröt övningen. Vi andra fortsatte nu efter en kort paus. Det var en mycket jobbig bit där vi sprang på den trafikerade kringelikrokiga vägen från Jonsereds fabriker upp till Hulan. I princip bara stigning. Det kändes som om det aldrig tog slut. Detta parti tärde på krafterna. Det som fanns kvar av dom. Nu var det faktiskt rirktigt tungt, måste jag erkänna. Upp vid Hulan, vek vi av till ICA Kvantum, där vi gick in och provianterade. Jag passade på att köpa en korv med bröd. Från denna punkt bröt Frederico upp från oss och fortsatte bort mot Landvetter. Han skulle haka på Vildmarksleden och springa hem på den. När det gäller den mannen så är jag inte det minsta förförvånad.

Efter detta uppehåll blev det segt att komma igång och det verkade gälla oss alla. Nu var vi bara fyra personer kvar. Jag, Niklas, Philip och Martin - de fyras gäng. Samma mentala trötthet kom över mig igen, som det hade gjort i Stockholm. Jag övervägde nu mycket allavarligt att bryta redan vid Lerums centrum. Ta bussen hem och langa vätska åt dom andra när dom sedan dök upp. Nu var jag rejält trött. Vi tog fler pauser nu. Nu sprang vi genom Lerum. Där tyckte jag mig notera en temperaturskylt som sade 31 grader. Har i och för sig lite svårt att tro att den visade rätt, men så stod det i alla fall och djävligt varmt var det också. Det kunde man inte ta miste på. Från Lerum började banan åter att stiga. Och så gjorde dentill ca 2 km innan Gråbo. En ganska seg sträcka alltså. Vi tog ett längre stopp vid Lerums Sportcentrum och blockerade vattenkranen för alla andra som ville fylla vattenflaskorna. Men vi brydde oss inte, dom mesarna fick vänta. Det var som att ha gått genom en öken och nått fram till ett vattenhål. Tack Lerums sportcentrum för att Ni lät oss komma in och ta vatten. För mig betydde detta stopp att jag kunde ta mig till Gråbo och stanna där. Jag kände mig trött och att jag bara inte orkade helt enkelt.

Vi fortsatte färden på GC-banan mot Gråbo. Nu är jag på mammas gata. Den sträcka kan jag som i min egen ficka. Det är här jag springer mina 10 och 12 kilometerspass i normala fall. Jag visste exakt vad jag hade framför mig. Det gjorde att jag kände mig starkare och visste exakt hur jag skulle bete mig. Men tröttheten började att märkas på alla nu. De sprang inte tillbaka och hämtade mig. Nu stod dom och väntade. Detta gjorde att vi fick en del småstopp och pauser, men dom behövdes.

Vid Stora Lundby kyrka, ringde jag Niklas, min yngste grabb. Jag hade gjort upp med honom att han skulle gå ut med vatten och sportdryck till banvallen när vi passerade. Och det var en riktig dundersuccé. Den kontrollen satt klockrent. Han hade även med sig en vattenhink med isbitar i så att vi kunde kyla ner oss. Sportdrycken och vattnet var iskallt, för det hade jag lagt i kylen på morgonen. Tack Niklas och Wessman (Niklas kompis) för att Ni ställde upp och gjorde detta. Det var en klart avgörande insats för oss alla. Jag tog vattenhinken och hällde en del över hela mig. Detta sa Niklas att det kommer att kallas "att göra en manning". Men jag hade predikat under vägen hur viktigt det är att kyla skallen och inte bara dricka. Den insikten gick hem hos dom andra denna dag.

Men här hade jag faktiskt bestämt mig för att stanna och låta dom andra fortsätta. Men av någon outgrundlig anledning, så hängde jag bara på dom andra när drog iväg. Det gick med automatik. Jag fattar ännu inte varför jag inte stannade. Jag hade ju bestämt mig. Snacka om att vara väck. Det slog mig först drygt en km senare. Vad fan sysslar jag med??? Skulle inte jag har stannat? Vi tog ytterligare några småpauser. När vi nådde Mjörn var jag tvungen att lägga in en rejäl gångpaus. Man har byggt och rivit upp banvallen. Efterfyllt med grova stenar som gjorde det svårt att springa. Speciellt när man är trött. Några hundra meter efter vägarbetet, nådde vi en badvik. Här stannade vi, klädde av oss och hoppade ner i Mjörn. Den sjön brukar normalt vara ganska kall, men nu svalkade det knappt. Men jisses vad skönt det var! Det vara bara så underbart. Lite lugn crawl i några meter och bröstsim tillbaka kändes underbart i benen.

Vi fortsatte färden mot Sjövik och några kilometer från Sjövik fick jag lite besvär. Jag började få krampkänningar på vänster baksida lår och det gjorde ont att springa. Jag tvingades till flera gångpasuer. Framme i Sjövik tog vi ett sista längre break. Sedan gjorde vi en attack på dom sista kilometrarna, ca tre stycken. Och dom kilometrarna utgjordes av en rejäl stigning. Nu var det bara att bita ihop. Tre kilometer är ju fan ingenting när man redan färdats 44 km. Det blev en hel del gång för oss alla. Den som fortfarande var pigg vara duracellkaninen Philip han sprang fortfarande runt och hade sig. Jag ser ett riktigt ultralöparämnen i den killen. Det var riktigt kul och fick mig att dra på munnen några gånger. Själv hade jag gjort allt för att hålla humöret uppe och jag höll fast vid min princip att hur trött man än är, så skall man vara glad. Den principen är viktig för mig och speciellt idag. Uppe efter denna låååånga och rejäla backe. Satte dom andra tre in den avgörande stöten och sprang sista knappa kilometern in till mål. Jag började springa men fick avbryta på grund av krampen. Så jag linkade fram meter för meter. Stundtals gående och stundtals småspringandes eller vad man nu skall kalla det för. Till slut nådde jag fram till vägen där slutmålet var och jag drog en lättnadens suck. Nu var jag framme! Äntligen. Totalt hade jag tillryggalagt 47,39 km. Och inklusive alla stopp och pauser hade vi ägnat 8 tim 35 min och 54 sekunder åt detta äventyr.

Nu på kvällen när jag skriver detta är jag fortfarande trött. Jag orkar inte ens öppna en öl (och när jag inte orkar det - då ÄR jag trött). Men det är kanske inte så konstigt att man är trött vid närmare eftertanke. Jag sprang blodomloppet den 28 maj. Värmemaran i Stockholm den 31 maj. Igår var det nationaldagslopp på cykel 60, samt en lätt återhämtningspass på kvällen på 5,1 km. Till detta kan läggas att jag under veckan har sovit mycket lite ca 4 timmar per natt, på grund av detta djävla jobb. Så lite förklaring av resultatet idag kan hittas bland dessa faktorer.

Men det viktigaste var att jag hade trevligt trots allt. Vi var ett gott gäng som sprang. Jag var glad och höll humöret upp och tänkte inte det minsta på något jobb. Trots alla vedermödor ångrar jag mig inte det minsta att jag gjorde detta.

Translate this blog

Presentation

Omröstning

Skulle Du kunna tänka Dig att ingå i min supportcrew på Badwater Ultramarathon år 2016? Loppet går genom Death Valley i USA. (Alltså inget bindande - jag vill bara se om intresse finnes)
 Ja!
 Nej!
 Kan jag få tänka på saken?

Ultrastefans Gästbok

Länkar

Fråga mig

11 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6 7 8
9 10 11 12
13
14 15
16 17
18
19 20 21 22
23
24
25 26 27 28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Senaste inläggen

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen

Kategorier

Besöksstatistik

RSS


Skapa flashcards