Dom senaste dagarna har jag varit osedvanlig seg. Distanspass har fått kortass ner. Klappade igenom på drygt 5 km när jag sprang elljusspåret i förrgår. Det känns som jag har tappat mitt "pannben". Mycket jobbigt. Men det känns ändå som om det börjar gå åt rätt håll. I morse var jag jag ute med Carina och ägnade mig åt lite bakåtintervaller. Jag måste säga att jag inte hade en sådan "nära-döden-upplevelse" som jag hade i förrgår, trots att jag gick upp i svinottan.Men det är ju bara på't igen.

Nu skall jag vila till lördag, då skall det bli Midnattslopp i Göteborg minsann. Detta Stockholmsfenomen drabbar nu även Sveriges framsida. Det skall bli intressant att studera detta från deltagarplats. Jag tror nog att det kan bli en ganska kul upplevelse. Vi får hoppas på det.

Nu skall jag fortsätta att leta efter det gamla hederliga "pannbenet". Den som söker, den finner lär det ju stå i skriften...