Det har varit dämpat ett tag på jobbet. Fast idag fick vi ett mail som sa att de som skall sägas upp kommer att få besked den 24-25 mars. Det är konstigt vi har alla velat ha ett datum. Nu får vi ett datum och helt plötsligt så infinner sig en mycket dyster atmosfär. Nu vet vi. Nu räknar vi ned. Vem skall få gå? Vem skall få stanna? Motivationen sjunker allmänt ned i botten och vi har en ganska tryckt stämning nu. Jag tycker himla synd om min chef - Daniel - som får uppgiften att vara budbäraren. Han måste nog må lika dåligt som alla vi andrar som väntar.

Det kommer inte att bli någon rolig helg som kommer. Jag och Carina känner oss trötta och slitna i vardagen. I kväll stannade vi upp och satte oss att avnjuta lite varmrökt lax till levande ljus. Ingen TV, ingen dator ingenting. Det var en stund av stillhet som var himla skön. Pratade om allt utom jobb och måsten.