Vi måste även komma ihåg att hylla de andra deltagarna i det svenska landslag som var därnere och kämpade. För kämpar det gör man på ett 24 timmars. Två damer - Emelie och Åsa - sprang längre än 190 km och det är bra. Hur många idrotter har med en dam på 59 år i landslaget? Och dessutom i 24 timmars. Vi har Barbro Nilsson från Solvikingarna. Denna duracelldam som bara mal på och på i oförtrutet tempo. Hon kasserade in 177312 meter. Dé Ni!

Grattis till hela landslaget - mycket bra kämpat!

Nu har Andreas och Mattias sprungit över 100 mil i sitt 64 dagarslopp från södra Italien till Nordkap. Imorgon passerar de gränsen och springer in i Österrike. Helt fantastiskt och om 18 dagar passerar de genom Gråbo.

Och så här dagen efter guldyran på ett annat ställe i Italien - närmare bestämt Bergamo - kan man nu titta på Henrik Olsson segerdistans: 257042 meter på 24 timmar. Det är den näst bästa noteringen all time high i Sverige. Det är 5 minuter och 36 sekunder per kilometer!! Under 24 timmar!! Fattar Ni? Vilken prestation! Bara Rune Larsson har kommit längre under denna tidsrymd. Han kom 262640 m. Rune är ju mer känd som Löpar-Larsson. Nu har vi även fått en Löpar-Olsson.

Vem kunde tro det den 14 mars i år på Skövde 6 timmars, när Henrik många varv då han sprang förbi mig och ropade peppande ord. "Bra jobbat Stefan!", "Kämpa på Stefan!" och jag hejade tillbaka i samma muntra anda. Den gången blev det PB för mig. Betydligt blygsammare resultatmässigt, men en grym framgång för mig. Nästa gång kommer jag att känna mer uppmuntran, då man kan bli peppad av en världsmästare. Ja, så är det att vara med i ultrafamiljen och det kommer att bli effekten av de ringar på vattnet som denna guldmedalj ger. Anmäl Dig till ett ultralopp och kom med i den gemenskapen Du också.

Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 40-talet, 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt.

Våra sängar var målade med blybaserad färg.
Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.

Vi drack vatten från trädgårdsslangen.

Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.
Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det.

Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.

Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen - ingen hade mobiltelefon.

Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet.

Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!
Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor! Inga andra kunde få skulden - bara vi själva.

Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det.

Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna.
Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.
Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år.

Vi fick äta jordnötter.

Åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen.

Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel. Ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag.  

Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och
ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.

Eftersom du är en av dem. Grattis!!!