Nu har Andreas och Mattias sprungit över 100 mil i sitt 64 dagarslopp från södra Italien till Nordkap. Imorgon passerar de gränsen och springer in i Österrike. Helt fantastiskt och om 18 dagar passerar de genom Gråbo.

Och så här dagen efter guldyran på ett annat ställe i Italien - närmare bestämt Bergamo - kan man nu titta på Henrik Olsson segerdistans: 257042 meter på 24 timmar. Det är den näst bästa noteringen all time high i Sverige. Det är 5 minuter och 36 sekunder per kilometer!! Under 24 timmar!! Fattar Ni? Vilken prestation! Bara Rune Larsson har kommit längre under denna tidsrymd. Han kom 262640 m. Rune är ju mer känd som Löpar-Larsson. Nu har vi även fått en Löpar-Olsson.

Vem kunde tro det den 14 mars i år på Skövde 6 timmars, när Henrik många varv då han sprang förbi mig och ropade peppande ord. "Bra jobbat Stefan!", "Kämpa på Stefan!" och jag hejade tillbaka i samma muntra anda. Den gången blev det PB för mig. Betydligt blygsammare resultatmässigt, men en grym framgång för mig. Nästa gång kommer jag att känna mer uppmuntran, då man kan bli peppad av en världsmästare. Ja, så är det att vara med i ultrafamiljen och det kommer att bli effekten av de ringar på vattnet som denna guldmedalj ger. Anmäl Dig till ett ultralopp och kom med i den gemenskapen Du också.

Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 40-talet, 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt.

Våra sängar var målade med blybaserad färg.
Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.

Vi drack vatten från trädgårdsslangen.

Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.
Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det.

Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.

Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen - ingen hade mobiltelefon.

Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet.

Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!
Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor! Inga andra kunde få skulden - bara vi själva.

Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det.

Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna.
Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.
Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år.

Vi fick äta jordnötter.

Åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen.

Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel. Ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag.  

Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och
ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.

Eftersom du är en av dem. Grattis!!!

I kölvattnet efter den stora händelsen idag - Henriks VM guld i 24 timmars löpning, går vardagen vidare. Jag och Carina har röjt ut arbetsrummet och flyttat detta till Niklas gamla rum. Så nu är det bara att sätta igång att tapetsera. Fast det är ju en attans massa förarbete först, innan pappret kan limmas upp. När det klart har vi lite olika planer för rummet. Det skall bli kul. utöver det håller jag även på att byta badkar och tvätta. Så just nu är det lite i pipeline.

HURRAAA!!! Sevrige har fått ett VM guld idag! I vadå? Jag snackar inte om fotboll, hockey eller andra "messporter"! Jag snackar om ultralöpning. I morse gick löparna i mål på VM i 24 timmars löpning i Bergamo i Italien.

Denna distans som annars domineras av ryssar och japaner har han slaagit hål på denna dominans. Efter 23 ledde han med 1,7 mil!!! Det är mycket även i dessa sammanhang.

Just nu ligger svensk ultralöpning verkligen i framkanten. Denna förnämliga idrott får mer och mer utrymme i media - både TV och tidningar. Bra förebilder har visat att man behöver inte vara stålmannen för att ägna sig åt detta. 

Hoppas vi får se mer av både ultralöpning och långlöpning i TV. Att bli sportreporter i TV måste vara världens enklaste utbildning - lär Dig reglerna i fotboll och ishockey. Tyvärr är denna devis fortfarande den klart dominanta bland medialreportrar. 

Kommer Henriks VM guld att nomineras till bragdguldet? Nope! troligtvis inte. Det är ju inga pengar i ultralöpningen. Bara en massa arbete, svett och envishet, varvat med en social samvaro. Varför belöna en sådan prestation? Ultralöpningen är verkligen idrott med stort I. Idrott som är långt mycket mer idrott än fotboll och hockey, som idag endast styrs av pengar och totalt har förlorat sin själ. Ultarlöpningen tar vid där Tergat, Gabrielselassie och Radcliffe stannar.

Tack Henrik att Du finns och visar att mer eller mindre idiella idrottare kan vara världens bästa utan en massa pengastöd. Hoppas att detta kan få idrottens Joakim Von Anka (svenska friidrottsförbundet) att satsa lite mer än den promillen av deras budget, svensk ultralöpning har fått. Vilket jag tycker är ett hån. Det är ett hån att deltagarna i Svenska landslaget i ultralöpning är tvungna att ta pengar ur egen ficka för att kunna åka till VM. Det lilla bidrag varje deltagare får räcker inte långt. Hoppas nu att denna framgång får Svenska Friidrottsförbundet att tänka om. Hur mångasvenska guld togs det på OS 2008?

Tack Henrik och resten av landslaget att Ni visat vad Ni går för. Ni är idrottare som gör skäl för namnet!

Det går fortfarande bra för våra svenska vänner Mattias och Andreas i Italien. De har precis avverkat sin 14:e dagsetapp, som idag var 69,4 km lång. Totalt har deltagarna avverkat 925,4 mil. Imorgon på den 15:etappen passerar de 100 mil! Dé Ni. Det är vad jag kallar för uthållighet. På den 17:e dagsetappen kommer de till den första gränsövergången. Då lämnar de Italien för att springa in i Österrike. Imponerande.

En annan kul tilldragelse är att idag så startade VM i 24 timmars löpning och Sverige har en landslagstrupp på hela 13 personer!! Inte illa. Efter 5 timmar ligger HenrikOhlson på en 21:a plats! Låter inte märkvärdigt, men han är ca 3,5 km efter ledaren - en ryss, som springer i ett grymt tempo, som jag är ganska övertygad om att det inte kommer att hålla. Det är lång tid kvar och mycket kan hända och kommer att hända. Aurore Byström är just nu bästa svenska dam på en åttonde plats. Idag kommer det att vara mycket att göra.

Sov länge idag! Då trivs jag  :-)  Men det hindrade mig inte för att ge mig ut på en löprunda. Idag blev det ett värmelöp bort till Stenkullen med en liten utvidgad sling innan jag vände hemåt igen. Trots värme och annat elände gick det hyfsat bra ändå. Rundan slutade på 13,1 km och klockan stannade på 1:33. Nu har jag duschat och käkat och allt känns bra.

Vi har börjat utrymma arbetsrummet inför kommande tapetsering. Vi har temporärt flyttat ut våra laptops till vardagsrummet. Nu skall bara all annan skit ut från arbetsrummet.

Stackars Carina har åkt på en förkylning igen! Nu ligger Hon däckad i soffan och har tagit två Alvedon. Jag tycker så förbannat synd om Henne. Hon har haft oflyt med dessa förkylningar. Det var ju inte så konstigt att det gick segt för Henne på Valborg och igår när vi kom hem från cykelturen var Hon helt färdig. Idag har vi svaret.

I eftermiddags vart det utepremiär på cykeln. Jag och Carina passade på att i strålande sol cykla vägen till Hennes jobb. På ditvägen cyklade vi banvallen via Gunnilse, Lärje, Angeredsbron, Kärra och slutligen till Selma Lagerlöfs torg. Eter en kort paus så drog vi hemåt. Denna gång gick färden ner mot Stig Center, utmed motorvägen på E6:an (på en cykelbana förstås) över Marieholmsbron, där vi kom precis till en broöppning. Då stoppade jag klocka, precis som vi hade gjort vi andra längre pausar. Vidare genom Gamlestaden, Hjällbo, Gunnilse och banvallen hem. För min del var detta ett mycket lätt pass och et kändes som en dag på jobbet. Carina var lite tröttare.

När vi kom hem tände jag grillen och vi åt lite grillat kött med sallad och majsbröd. Detta sköljdes ner med öl och vin. En god belöning på en bra dag. Jag Känner mig supernöjd med denna första dag i månaden.

April månad blev en riktigt bra träningsmånad, fast inte variationsrik. Det har varit löpning för hela slanten. Månadstotalen stannade på 160,17 km och det är jag nöjd med. Totalt blev det 17 löppass på genomsnitt 14,56 km. Valborg avslutades med LEK träning i Lindomeskogarna och en synnerligen god middag. Tyvärr har det inte blivit annan träning. Men idag tänkte jag råda lite bot på det. Jag och Carina skall ut och cykla idag.

Det kommer att bli lite ändrade planer i och med att Mellsta Ultra blev inställd. Jag kommer att köra Hisingen runt på cykel i stället. I år tänkte jag ha lite mer cykelmil i benen inför Vätternrundan än dom 9,1 mil jag hade förra året. I och med det loppet har jag ju passerat den distansen. 

Men på något sätt blev ändå cirklarna rubbade. Maj månad var så perfekt inplanerad, nu känns det mesta ad-hoc. Jag har även noterat att vattentemperaturen har stigit i våra sjöar. Detta kommer att trigga en brottningsmatch med våtdräkten.

Fan! Det finns så mycket jag vill göra men jag kan ju inte vara överallt. Dessutom skall jag köra ett rejält race på hemmaplan, med tapetsering och andra käcka åtgärder i huset för att kunna förbereda en försäljning. Jag har ganska mycket omkring mig med andra ord. Det inser jag nu.