Jag har precis anmält mig till Skövde Ultrafestival - 48 timmar. Helt tokigt, jag vet. Men som jag sa i ett föregående inlägg. Jag kan inte få detta ur skallen. Det går bara inte och då gjorde jag det enda raka. Att anmäla mig. Så nu är det gjort. No return - no surrender.

Jag har ingen aning om hur detta skall gå eller avlöpa. För första gången sedan min min första ironman i Kalmar 2004 så känns det faktiskt lite nervöst. Det är konstigt nog lite skönt att få uppleva den känslan igen. För det var nackdelen med min ironman. Just detta att jag tappade respekten för marathondistansen och ser det inte som något speciellt, som jag gjorde innan då jag stod på startlinjen inför en mara. Jag skall förbereda mig så mycket jag kan inför detta. Bland annat har jag plockat ihop en checklista av prylar jag skall ha med mig och imorgon skall jag inhandla de sista tingen. Bland annat lite idominsalva och en stor plastback med lock. Uuuuuhhh! Det här kommer att bli spännande.

Vad kommer att hända med mig? Hur kommer jag att reagera? När kommer kroppen att säga ifrån? Detta är den längsta idrottsaktivitet jag har varit med om. Jag höll mig vaken och satt på en spinningcykel förra året 25 timmar nonstop. Får se hur långt det kan ta mig. Jag har en gång under repövning varit vaken 54 timmar i sträck. Men det var då det.

Jag har fått tips och goda råd från Reima Hartikainen och Mattias Bramstång (han som sprang genom Europa Ni vet) vad gäller sömnpauser etc. Kör knappt ett dygn och lägg in 2 sömnpauser på 30-45 minuter. När dipparna kommer. Så kallade powernaps. Det viktigaste är att jag inte kommer in i djupsömn. Löd ett av råden. Det tänker jag följa. Har även fått råd om mat etc.

Dessutom skall jag rent empiriskt ta reda på hur länge batteriet på min Garmin310 håller.

Så nu är det bara att samla ihop sig. Fredag den 28 augusti går startskottet på Södermalms IP i Skövde och 48 timmar senare går slutsignalen. Undrar hur många varv man kommer att göra på denna 400 m bana? Jag kommer med all sannolikhet att göra många fina lärdomar här, som gör att jag kan bedöma deltagande i andra lopp. En av mina ansatser är att inte bara hålla på med tidsultror, utan även att så småningom köra distansultror. Grand Union Camal Race är ett av loppen jag drömmer om.

Efter träningen idag åt vi lite lätt. Sedan tog vi en promenad bort till K-Rauta och Nordik. Bland annat så provlåg jag i en Hästens säng. Och där höll jag på att bli kvar. Hujedamig vad gott jag låg i den och hujedamej vad dyr den var. Den kostade bara 82  papp. Som hittat.

Väl tillbaka så parkerade vi oss på terassen i solen med varsin kall öl.

Nu har jag varit ute och sprungit lite. Jag och Carina drog ut och sprang runt Kåhög. Som vanligt körde jag bakåtintervaller. Vädret var koanon och både jag och Carina kändes oss väldigt taggade. När vi närmade oss hemmet igen, vek jag av och fortsatte ner mot Partille och sprang genom parken upp till centrum och ner mot Säveån igen. På så sätt kunde jag vigda min runda till 10 km.

När jag kom tillbaka så hade Garminen stannat på 10,11 km.

I oc med detta pass så har jag passerat 900 km totalt i år. Det är jag mycket nöjd med. Kanske kan man plocka tusingen i Skövde i helgen?

Jag vet att jag inte är riktigt klok. Men jag har velat fram och tillbaka och kan inte bestämma mig. Senast det var så här var innan jag bestämde mig för min första järnman. Jag kom då till slutsatsen att det enda sättet att komma ur dessa tankar var att helt enkelt anmäla sig. annars hade jag än idag grubblat ihjäl mig. Nu har jag varit inne i samma stim med att köra 24 timmars eller 48 timmars. Det har verkligen vägt fram och tillbaka och jag inser nu att jag för att sluta grubbla, helt enkelt får anmäla mig till 48 timmar. Bära eller brista. Så jag kommer att anmäla mig till 48 timmar och se hur långt det bär. Ser ödmjukt fram mot denna nya erfarenhet i mitt utmattningsliv.

För mig är detta också en tröskel att kunna snegla mot längre ultralopp som Grand Union Canal Race, GAX100, Ultra Balaton och sådana läckerheter. Dessutom kan man få lite erfarenhet om man vill prova en sexdagars framöver. Dessutom kanske jag kan få igång lite fettförbränning. Vilken underbart sätt att avsluta sin semster på...

När jag läser om dessa ungdomsbråk som började ute på Hisingen och nu sprider sig, blir jag förbannad. Dessa förbannade slashasar till sketungar skyller ju bland annat att det inte finns något göra. Jag hävdar fortfarande att man skall göra föräldrarna skadeståndsskyldiga för sin omyndiga ungdjävlar. Att skylla på sysslolöshet är ett bautastort djävla bullshit. Har man inget att göra så får man hitta på vettiga sysslor att göra. Det finns hur mycket som helst av den vara i form av föreningsliv. Och då pratar jag inte bara idrott. Vill man så kan man. Dom här är inte intresserade av att aktivera sig, dom vill ställa till med djävelskap.

Men dom här djävla pajasarna skall tydligen ha allt serverat på ett fat utan att behöva jobba för det. troligtvis är dom inte produktiva i skolan heller och så djävla ointelligenta att dom inte klara av att skriva ordet mamma. Polisen skall inte hålla sig tillbaka för att inte "provocera dem". Skitsnack! Gå in och låt dom få smaka på batongen, låt dom få smaka på sin egen medicin. Dessa ungdomar vet precis vad dom håller på med och dom skall dom banne mig få ta konsekvenserna av sitt handlande. Samhället skall inte gulle-gulla med sådana här utstuderade typer. Man skall helt enkelt klappa till dom. Det märks att allt detta är styrt av några aphjärnor och därför skall dom behandlas därefter.

Jag har inte ett enda smack till övers för sådana typer. Dom bidrar till att vi läser om det ena sjuka beteendet efter det andra. Kattplågare, man slår ihjäl sin dotter med motiveringen att hon bara skulle bli medvetslös. Man kommer inte in på krogen, går hem och hämtar ett vapen och skjuter in i krogen. Gäng skjuter på varandra bland vanligt folk. Det ena värre än det andra. Jag är så trött på det. Det är dags att sätta ner foten och rensa ut patrasket från vårt samhälle. Dom fyller ju ingen som helst funktion. Hederligt folk skall inte behöva lida för sådana här grymt misslyckade missfoster.