Idag var det dag att springa Götebrogsvarvets premiärbana. Jag gick upp i svinottan för att få vara med om detta (läs uppoffring).

Vädret var helt perfekt. När jag åkte hemifrån kvart över 7 på morgonen, var det 5 plusgrader, nästan vindstilla och en strålande sol. Bar det gör att man blir på gott humör - trots att man går upp så tidigt. Innan jag lämnade hemmet, drack jag en kopp kaffe och tog en banan. Jag hade med mig min Litepac ryggsäck med vätskeblåsa innehållandes 1½ liter Dahlblads Loadex, samt en bar från I-trim på 200 kcal. Det fick räcka.

Det blev en rejäl samling av löpare som dök upp. Vi var nog närmare 400 stycken. Upplägget var att alla höll ihop. Tempot skulle snitta på 6:30 och de som vara snabbare fick helte nekelt springa fram och tillbaka. Men ingen fick springa före. Under löpningen var det aldrig några problem att hålla tempot eller hänga med gruppen, även om vi stundtals var nere på 5:45 tempo. Men gruppen höll ihop och det var väldigt disciplinerat. Imponerande!

Jag sprang tillsammans med Liselotte Svensson och Claes Wallin under hela löpningen. Och det fantastiska var att vi sprang i ett behagligt prattempo hela tiden och det var inga problem. Hade jag gjort något liknande tre månader tidigare, hade jag klarat distansen, men inte tempo och än mindre att springa och prata med andra samtidigt.

Aldrig har en halvmara kännts så lätt och så enkel som den gjorde idag. Det var verkligen som om det var en vanlig dag på jobbet. Jag kan konstatera att det var laid-back löpning hela vägen. Trots detta stannade jag klockan då Garminen visade 21,1 km och tiden visade då 2:13:34. Så snabbt har jag aldrig sprungit en halvmara sedan St Eriksloppet i september 2005. Då 2:09:56 och då var jag också nästan 10 kg tyngre. Så visst finns det mer att hämta på den här modellen. Den insikten drabbade mig helt klart idag.

Jag är bara så nöjd att det gick så lätt. Nu tänker jag inte bröta på med intervaller och annat krafs för att sänka mina tider. Jag tänker helt enkelt fortsätta att mala på, så kommer det mesta av sig själv. Min taktik kommer att vara kilometerslukande i makligt och i behagligt tempo. Det är liksom min grej. Jag bestämde mig under resans gång idag att det får bli en ny morgonlöpning till kneget på onsdag. Det är ju bara två kilometer längre....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För att fortsätta följa mig. Gå till: http://ultrastefan.wordpress.com   Denna blogg uppdateras inte mer. Bloggen kommer dock att ligga kvar som arkiv. Detta är sista inlägget! ...

Hej kära läsare! Detta blir mitt sista inlägg på Bloggplatsen. Jag har tröttnat lite på denna webbplats och all reklam som skitar ner här. Ni har inte märkt något eftersom jag betalat för att hålla den reklamfri. Men det är ett mörker när man skall...

Nu fick jag tummen ur och besökt tandläkaren. Efter att ha haft lite ont i tänderna under ett par veckor fikc det vara nog. Jag ringde ner till Folktandvården för att boka en tid. Sköterskan som tog emot samtalet frågade om jag kunde vara där inom en...

Onsdag i mitt liv betyder en enda sak - LEK. Dagen då LEK-gänget samlas. Vi tränar lätt och äter en bit mat efteråt. Vi är tre par som gör detta varje onsdag. Nåja. Några gånger har vi fått hoppa över, men de har varit lätt räknade. Igår var det min ...

Nu har jag packat akutväskan om jag skulle behöva åka in till akuten. Vilket kommer att ske nästa hjärtflimmer. Det är inte som en läkares akutväska utan mer grejer som är bra att ha med sig under de långa väntetiderna. A4 kollegieblock, penna, reser...