Jaädrans vad vi har röjt. Antalet kartonger minskar drastiskt och vi har varit ute en sväng i dag på vårt lilla minilager och ställt undan 14 lådor. Kampen går vidare med oförminskad tjusning.

Större delen av dagen tillbringades på urologen på Sahlgrenska. I och man är upp i 50+ skiktet, så är man ju ingen Tarzan längre. Så klassikern med prostatabesvär har drabbat även mig. Med andra ord det är ingen fart på strålen längre när man pissar och det börja ta sådan tid att jag måste snart planera in dessa besök i min outlook. Och just nu är det så illa att jag skulle förlora om jag raca:ade mot kaffebryggaren. Men idag blev det undersökning m/omfattande. Och läkaren kom fram till att detta kunde åtgärdas med ett så kallat kirurgiskt ingrepp. Men andra ord jag kommer att få en date med skalpellen. Det visade sig att jag inte har nogon förstoring av prostatan värd att tala om, men det är förträngningar som man vill öppna upp. Och så får det bli.

Någon gång efter semestrarna (och mitt 48 timmars) så kommer jag att bli kallad till operation. Man skall då lägga någon form av ryggbedövning innan dom går in på baksidan kuken och rotar. Sedan blir det en övernattning och sedan sparkas jag i sann ekonomisk anda ut från salen för att ge plats åt någon annan stackars djävel. Efter ingreppet måste jag hålla mig still i två veckor. Jag kan tydligen simma. Men skall undvika löpning, cykling och sådant där man anstränger bukmuskulaturen. Detta enbart för att att sår skall återhämta sig och för att det inte skall bli infektioner. Två veckor kan jag fixa. Man kan ju powerwalka och simma. Bara det inte krockar med Rosa bandet spinningen.

Det blev en hektisk dag. Jag insåg att jag inte skulle hinna med träning under dagen, så det fick bli en morgonlöpning istället. Dvs upp i svinottan och ut och spring. Turen blev den gamla vanliga upp till Humlebadet och tillbaka. Av någon anledning drog jag en extrarunda till Partille station och sedan hem igen. Vädret var kanon trots en liten kylig start (3 plusgrader). Tempot var ganska behagligt även om det senare visade sig vara ett ganska högt tempo ändå. Ett tecken på att man bli bättre. Knäet bråkade inte heller, så allt kändes bra.

Ikväll lyste flitens lampa. jag och Carina knäppte på lite skval-TV (VH1 - en riktigt bra TV-kanal). Sedan har vi packat upp låfor flyttat runt och ställt undan i två högar. En hög som skall ut till vårt minilager och en hög som skall ner i källaren. Inalles 22 kartonger. En hel del återstår, men vi har kommit en bra bit på väg.

Kommande helg kommer att bli en fin ultrahelg. Dels går det loppet jag drömmer om att få göra - Grand Union Canal Race. 233 km utmed kanalerna mellan Birmingham och London. Dessutom springer några jag känner där. Tänk om man ändå kunde vara där.

Dels går ett lopp som står på min to-do-list men som Carina drömmer lite grann om - Comrades marathon i Sydafrika. Världens största ultralopp på 89 km och med ca 12000 deltagare. Den kan man däremot följa på web-TV. Så det finns saker att hålla ögonen på.

Hemkommen från jobbet. Det var veckans sista arbetsdag. Det blev förstås cykel hem också. Förvånansvärt nog var det en av de snabbare turerna denna gång. Trots att det var hemfärd i rusningstrafik. Så det får man ju vara nöjd med. Imorgon blir det läkarbesök på Sahlgrenska och sedan på eftermiddagen kommer det hem en elktriker som skall lägga om lite el. Jag vet ju inte när den där göken skal dyka upp, men det är sagt eftermiddag. Sedan kan detta defineras som i princip allt efter 12:00. Vet inte hur det blir med träning denna dag av denna orsak. Skulle kört ett litet triathlonpass med Claes Hedberg, så det sket ju sig. Får väl lösa det på något sätt.

Jag cyklade in till jobbet i morse etfer en riktigt djävla slapparkväll igår. Usch! Det var rena Lützendimman ute, men den lättade ganska snabbt och jag fick en grymt trevlig cykeltur till kneget. Vindstilla och halvklart. Det är riktigt gott att cykla in på morgonen då det nästan inte är någon trafik. Det blir mer stökigt då man skall hem. Nu påbörjar jag veckans sista arbetsdag.

Men det blev skoköp istället. Köpte ett par ASICS Nimbus 11 och Trail Attack till mig. Och ett par Trail Attack till Carina. Hela klabbet för 2200 spänn inklusive frakt! Och då kostar enbart ett par Nimbus 1900 spänn här i Sverige! Varför skall skorna vara så dyra i Sverige?