Jag var på Hedins bil på lunchrasten och visade upp det så kallade stenskottet. Dom trodde inte det var ett stenskott utan någon som skjutit med luftgevär eller liknande. För det var ett djupt märke. Enligt dom så går det inte att fixa den enkla vägen med att fylla upp stenskottet, utan hela vindrutan måste bytas och jag åker på att betala ensjälvrisk på ca 2500 spänn. Fan om jag får tag i den som gjorde det. Då hjälper det inte med att komma med något det-ärsynd-om-eller-dom -är-ju-så-unga-snack. Då smäller det. Är man kompetent till att sabba, så är man kopmetent till att ta sitt straff och stå för det man gör och då spelar åldern ingen roll.

På lunchen skall jag åka till Hedins bil och få stenskottet i vindrutan kollat. Jag vet inte hur stor insats som krävs. Har jag tur räcker det med att fylla igen det, om inte kommer det att kosta mig pengar, mycket pengar.

När jag kom hem efter loppet idag. Kände jag mig oförskämt pigg. Doande lite och packade upp cykelprylar. Sedan tog jag en lååång och varm dusch. Efter denna dusch, var det som att släcka ljuset. Jag blev så himla slö och degade igen totalt. Jag orkade ingenting och somnade nästa vid datorn. Snacka om tvära kast.

När jag kom tillbaka efter loppet upptäckte jag ett stort djävla stenskott i vindrutan. Det fanns banne mig inte där när jag åkte dit. Hur fan har det uppstått? Och varför är det så förbannat svårt att få ha en bil ifred? Jag fattar inte vad det är med folk. Det måste ju varit någon som kastat sten eller skjutit med något. För ett sådant stenskott uppstår inte av sig själv. Ytterliagre tid, logistik och extra pengar för att fixa detta. Fan vad förbannad jag blir på sådant här.

Dagens cykling med Ava blev en ovanligt behaglig tillställning. Kände mig inte det minsta trött eller seg. Jag drog på som fan i uppförsbackarna. Aldrig har Rödbobacken varit så enkel att ta. Stackars Eva hade lite mer besvärligt, speciellt i uppförsbackarna. Hon slet på ganska bra och med tanke på att hon gjorde årets första cykelpass och det på nästan 11 mil. Det var fan inte dåligt! Grattis till den prestationen. För ovanlighetens skull blåste det knappt ingenting detta år vilket gjorde att man fick en upplevelse av denna dock ändå krävande bana.

Jag kunde konstatera att jag satt som en skadeskjuten kråka på cykeln. Sadeln behövdes höjas i alla fall 2-3 cm. Jag satt på tok för långt fram på cykeln. Och cykeln har jag inte ändrat på sedan förra säsongen! Så nu måste jag lägga lite tid på att fixa till detta. Det var meningen att jag skulle fixa till det vid depåstoppen, men varenda gång glömde jag av det.

Hur som helst blev det en trevlig tur. Efteråt blev vi bjudna på pastasallad. Riktigt gott. Jag är nöjd med dagens insats och även helgens.

Nu har jag precis varit nere och monterat lasträckena på bilen. Cykeln framplockad och jag skall strax hoppa i cykelkläder. Sedan bär det av till Zenithgården och starten för Hisingen runt. En sväng på 10,8 mil. Normalt sett är banan ganska krävande och normalt brukar det blåsa ut av helvete. Det mest utmärkande med denna runda är att hur Du än cyklar så har Du motvind. Idag verkar det blåsa nästan ingenting eller vindstilla. Med tanke på loppets rykte måste jag bara uppleva denna bana i nästan vindstilla.

Efter dagens lopp har jag efter ett kort eftersnack hemma hos Ava, varit i Kungsbacka och grattat brorsan min som fyllde år idag. När jag kom hem var det dags att plocka fram grejor och göra iordning inför morgondagens event. Hisingen runt. Ett cykellopp på10,8 mil. Väderprognosen verkar ju bra. Kanonväder. soligt till halvklart och nästan ingen vind. ca 12 plusgrader. Det kan ju inte bli bättre. Hisingen runt har ju ett rykte om sig att vara en blåsig tillställning och i kombination med den krävande banan så är det en jobbig historia. Förra året kändes det som om vi hade motvind  överallt.

Så imorgon kör vi igen.

Det såg ju inte allt för frackt ut i morse, det blåste ganska rejält. När jag kom ner till Fjärås började det regna också. Och detta regn höll i sig, men var ändå ganska lätt. Totalt var det väl cirka hundratalet löpare. Banan var väldigt trevlig och lättsprungen, bortsett från den sista backen upp mot mål som var ca 250 m lång. Lätt böljande bana, väldigt öppen. Men som tur var så påverkade inte vinden idag så mycket. Annars kan jag tänka mig att detta är en ganska vindkänslig bana på grund av att den är ganska öppen. Det kändes kanonbra under loppet och jag kunde trycka på. Det är en underbart skön känsla att kunna hålla hyfsat jämn och med mina mått mätt, hög fart. 5 km passerades på 27:05. Den andra halvan upp till 10 km gick på 27:20, så jag har sprungit fruktansvärt jämnt. 10:an passerades på 54:25. Att jämföra med Jogg KM på bana då jag landade på 54:19. Denna gång var det landsväg. Hade det inte varit för den sista backen hade jag faktiskt kommit in under timmen. Den sista kilometern gick på 6:09 när jag totalt har snittat på 5:31. Totalt blev det 1:00:57. För att uttrycka mig milt är jag grymt nöjd. Detta gick långt över förväntan.