Om en vecka är det dags för årets dubbelstöt. Prinsens minne. En halvmara i Halmstad - start kl 12. Sedan blir det midnattsloppet i Göteborg, start kl 22. Nu börjar jag närma mig den riktigt intressanta delen av min semester.

Jag skall gå på program fram till torsdag. Sedan äter jag upp mig.

Som jag konstaterade i min berättelse från kalmar Triathlon, så satt jag milt uttryckt som en påse nötter på cykeln. Ett problem jag måste komma till rätta med.Idag var det dags. Jag cyklade hem till Kari Martens som skulle hjälpa mig med detta. Vi monterade cykeln i trainern och sedan fick jag svinga mig upp och trampa. Efter en hel del mätande, provtrampande och justeringar, så vart det klart. Kanske inte 100%, men med tanke på cyklen jag hade så går det nog inte att göra så mycket mer.

Men visst fan var det skillnad. När han såg mig trampa första gången så förstod han varför jag hade ryggproblem i Kalmar. Nu skall jag cykla några mil och känna in ställningen, samt eventuellt finjustera det hela lite. Tack så mycket för hjälpen Kari. Nu hoppas jag att slippa en hel del ryggbesvär framöver.

Jag tillhör den kategorin männsikor som sover djupt och inte vaknar i första taget. Men strax innan tretiden i natt lättade jag bokstavligen talat ur sängen.

Det kom en jäkla åskknall. Det som var annorlunda var att det lät precis som en riktigt explosion från dynamit och inte det där utdragna kaa-booom som åskan annars brukar låta. Jag var övertygad att något hade exploderat och var uppe och kikade ut genom alla fönster efter en rökpelare. Men det var bara åska. En klockren smäll. Så det var bara att krypa till kojs och somna om igen...