Glömde förresten att berätta att jag var hos optikern i förrgår och kollade upp ögonen. Han konstaterade att det var inte fel på ögonen, inga sjukdomar eller sådant. Orsaken till mitt tidvis suddiga seende är att jag bär linser med olika styrkor och därmed tappar mitt djupseende. Men sådana problem har jag inte haft förut. Han frågade hur länge jag använt linser på det sättet. Jag svarade sedan 2004. Sedan sa han:

- Hmmm, dom hade nog fakiskt räknat iskallt med att Du skulle komma tillbaka och inte vara nöjd med detta. Fast Du verkar vara en tålmodig krake...

Så kontentan är att bita ihop och se glad ut.

jag är inte tillfreds med situationen nu. Jag börjar komma in i en slapperiod och inser att jag åter är i en uppförsbacke. Jag ökar i vikt. Jag kan inte springa. Alla måsten lägger upp sig på hög. Usel ekonomi kommande månad på grund av sjuksskrivningen vars effekter slår igenom då och jag kommer inte hinna med mina studier.

Jobbet gör sitt absolut bästa för att knäcka mig.

Det är nog fanimej dags att ta på blåstället och börja slåss lite.

Jag måste erkänna att årets inledning med kolossal viktminskning, snarare är tvärtom nu. Jag börjar öka i vikt och det känns så trist. Då är ju allt jobb bortkastat. Så nu måste jag nog gå tillbaka till ruta ett igen och börja från början. Jag vägrar att låta mig besegras av detta. Jag vill inte tillbaka till svullostadiet.

Jag har inte få till det riktigt sedan sjukskrivningen. jag har redan nobbat julbord och sådant. Jag måste koppla ett rejält grepp på detta nu! Dessutom har den sporadiska träningen ställt till det. jag har inte tagit höjd för detta som jag borde ha gjort.

Jag ser detta som ett nederlag, som återigen måste vändas till seger.

Nu är det 6 dagar kvar till vintersålståndet och midvinternatten, då stjärnorna skall glimma och gnistra, enligt herr Rydberg. Och sedsan går det mot ljusare tider. Aldrig har jag längtat så till en midvinter som i år. Längtar mer till den än själva julafton. Hmmm.... nu börjar själv märka förändringar på mig själv.

Hmmmm. Den där fossnigen gör fortfarande ont, jag måste nog börja kolla närmare på detta. Jag gillar inte det här.

Jag har fortfarande ont i foten. Har ingen aning om vad detta är. Vet inte om jag skall kontakta vården eller någon annan inrättning. Primärvården kan man glömma, dom vill göra så lite som möjligt och säger åt en att ta en Ipren och komma tillbaka om tre veckor om det inte blir bättre.

Aldrig som just detta år har jag insett hur mycket detta vintermörker har påverkat mig. därför kan jag med genuin glädja konstatera att idag är det bara 7 dagar kvar till denna händelse. Sedan går vi mot ljusare tider som den gamla klyschan säger.

Idag fick jag äntligen mitt standar från Svenska Marathonsällskapet för 25 genomförda lopp. Det hade varit lite strul med beställningar. Men nu klaffade allt. Den pryder numer byrån i hallen. Nu jagar jag nästa trofé. Statyetten för 50 genomförda marathonlopp. Jag hoppas att kunna knipa dena år 2012.