Dagens after work bestod av löpträning. En stillsam lite tur tiill Humlebadet och tillbaka. Jag tog det ganska lugnt och knät skickade inga signaler. Än så länge funkade distansökningen. Totalt blev det 11,3 km på 75 min. Har gjort bättre, men även sämre. Det viktigaste är att man får springa.

Även denna lunch gav jag mig ut på löpning. I morse regnade och blåste fan, vilket fick hornen i pannan att växa ut på mig. Jag bespetsade mig på ett rejält starapatsrikt pass. Men...   när lunchen väl infann sig så blev jag så att säga blåst på blåsten, men regnade gjorde det. Jag måste faktiskt erkänna att jag blev lite besviken när detta antiklimax infann sig. men hur som haver, så vi jag plaskat ihop 7,2 km löpning. Man får vara nöjd med det man får.

Det var en slagen hjälte som somnade igår. Jag hade varit med Carina när Hon bowlade. Hon hade ryckt in akut och spelade för ett korplag som hade luckor i laget. Och det gick bra, takterna satt ju i.

Samtidigt satt jag och funderade på veckans övningar och pluggande.Knät värker inte även om man ibalnd vid en viss ställning kan förnimma något. Men jag stretchar och styrketränar också.

Trots skitvädret blir det nog en kort lunchlöpning idag. Det är i skitvädret man brukar hitta den bra formen var det någon som sa en gång i tiden. Kommer inte ihåg vem.