Alla inlägg under oktober 2011
Idag kutade jag på lunchen. Det blev runt Arendalsområdet. Löpningen var inga problem. Jag märkte däremot de kilo jag hade lagt på mig. Stundtals tryckte jag på lite. det känns som om det hela går åt rätt håll.
Det var härligt att vara ute och springa i den hårda motvinden. Då kände man att man levde. men det är ju fortfarande sååå korta distanser. Idag blev det i alla fall 7,7 km.
Imorse kändes det som om allt var åt helvete, nu ringer klockorna och jag går som på moln. Tänk vad ett löppass kan göra.
Nu går vi vidare i kostkursen. Efter att ha fått lämnat in uppgiften som handlar om fett. Har vi nu fått nästa hög med filer. Denna gång är det proteiner som hamnar under luppen. Så de närmaste två veckorna är det proteintema.
Helvete vad jag kände mig kass i morse. Nu har det rättat till sig, så drömmen om ett löppass till lunchen är åter tillbaka.
Jag vet ärligt talat inte vad det var som flög i mig och egentligen är det ganska ointressant nu, när jag är OK igen.
Skitstart på veckan. Jag vaknade upp med världens huvudvärk. Känner mig allmänt hängig. Men skallen bara bultar. Vad fan är det nu...!?
Inlämningsuppgiften fixad. Har suttit en stund och tittat på Runniing on the sun och nu skall jag sätta mig och läsa in instuderingsfrågorna, så är allt klart.
Med lite lunch i magen så går det lättare.
Inte nog med att jag är trött, jag sover åt helvete för lite också. Vaknade för 10 miuter sedan. Helt klarvaken och ändå var jag inte i säng förrän strax innan två i natt. Jag satt uppe och pulade med hemuppgiften som skall vara inlämnad senast ikväll.
Nåväl, det blir nog en liten middagslur idag. Dagens utmaning blir att inte ge sig ut och springa. Tänkte spara det till imorgon.
Jag var så lycklig över att få komma ut på löptur igen, så när jag hade duschat och ätit så satte jag mig i soffan och kollade på min favorit-DVD - Running On The Sun. Om loppet i Badwater. Det gav mig endorfinkickar. Jag skall bara dit. Inget snack!
Idag var jag ute på en testrunda. Det blev en sväng runt Kåhög, så det kan junte anklagas för att vara långt. Jag sprang i ett mycket lugnt tempo och kände verkligen efter. Men ingen smärta. Jag tog det extra lugnt i nedförslut. Det var nästan så att jag gick. Men det var OK.
De första kilometrarna käneds lite stela och osäkra, ungefär som Bambi på hal is. Men att få komma ut och springa och i detta underbara väder, höjde mitt mentala välbefinnande till otroliga nivåer. Totalt blev det 6,7 km i 7 minuterstempo. Det får duga. Nu gäller det bara att ha disciplin att inte ge sig ut imorgon, utan låta det hela få återhämta sig.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
|||
31 | |||||||||
|