Direktlänk till inlägg 13 november 2011

Dagen efter

Av Stefan Manning - 13 november 2011 11:26

Jag sov med kompressionsstrumpor på mig i natt, vilket var ett klokt beslut. Jag har sovit hyfsat bra ändå. Man sover inte så där djupt som man kanske kan tro. Men jag fick i alla fall ur mig den där utmattningen ur kroppen.

Att springa ultraintervaller är inte helt snutet ur näsan. Springa 80 km sammanhängande går bra, men att dela upp dem så här i åtta pass med tre timmars mellanrum. Då blir det en helt annan femma. Att springa så här "sönderryckt" sliter ganska bra på kroppen, som tror att det hela är över när den första tian är avverkad och ställer sig in på detta. När kroppen till sin förfäran måste ut på en ny tia tre timmar senare och skall ställa om sig till hård ansträning igen. Och dett skall ske åtta gånger på ett dygn. Inte undra på att det sliter.

Det stora orosmomentet - mitt knä, försvann vi den tredje intervallen. Jag har av läkaren fått diagnosen PFSS - Patella Femoralt Smärt Syndrom, det som förr kallades chondromalacia patella. En knäskada med god rehabprognas, men måste behandlas. Sista veckan innan intervallerna körde jag rehab som en galning (jag vet att det räcker inte med en vecka).

Onsdagen innan kom räddningen. Under vår sedvanliga onsdagträff kom detta på tal och Siv sa att man kunde dra ett knäband runt knät. Som en blixt från klar himmel kom jag på det. Naturligtvis, så måste det vara. Jag hade fått ett elastiskt band av Niklas i julklapp några år tidigare - McDavids Kneestrap - som fallit lite i glömska. Denna rotade jag fram och använde igår.

Jag var väl inte så där övertygad och mentalt inställd på att det kanske bara skulle bli ett varv(2 km) på första intervallen. Det gick bra när jag startade. Efter 100 m har jag en litet nedförsparti. Där började det göra ont, så jag fick gå. Jag hade inför första intervallen tagit en voltaren och en ipren också. Sedan gick det hyfsat bra. Men så fort jag sprang under visst tempo kom smärtan igen. Så har var det fram och tillbaka. Den andra intervallen var likadan, men sedan släppte allt och från och med den tredje intervallen behövde jag inte bekymra mig om knät. Då förstod jag första gången att jag hade chans att plocka alla åtta. Det som talade emot var att jag hade haft två långa träningsuppehåll sedan mitten av oktober. Det som talade för, var min rutin. Resten är historia.

Nu är min dipp ett minne blott. Jag vågar tro på Bislett om två veckor och känner hur mycket positiva vibbar som helst inför framtiden.

Gårdagens ultraintervaller innebar även en jätterevansch för mitt mentala fiasko i Skövde i augusti och detta betyder nog absolut mest i och med gårdagens framgång. Av den anledningen är jag mer nöjd än vad jag kan säga här och till andra. Detta etyyde oehröt mycket för mig.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Stefan Manning - 10 augusti 2012 10:43

För att fortsätta följa mig. Gå till: http://ultrastefan.wordpress.com   Denna blogg uppdateras inte mer. Bloggen kommer dock att ligga kvar som arkiv. Detta är sista inlägget! ...

Av Stefan Manning - 10 augusti 2012 10:38

Hej kära läsare! Detta blir mitt sista inlägg på Bloggplatsen. Jag har tröttnat lite på denna webbplats och all reklam som skitar ner här. Ni har inte märkt något eftersom jag betalat för att hålla den reklamfri. Men det är ett mörker när man skall...

Av Stefan Manning - 9 augusti 2012 15:47

Nu fick jag tummen ur och besökt tandläkaren. Efter att ha haft lite ont i tänderna under ett par veckor fikc det vara nog. Jag ringde ner till Folktandvården för att boka en tid. Sköterskan som tog emot samtalet frågade om jag kunde vara där inom en...

Av Stefan Manning - 9 augusti 2012 11:38

Onsdag i mitt liv betyder en enda sak - LEK. Dagen då LEK-gänget samlas. Vi tränar lätt och äter en bit mat efteråt. Vi är tre par som gör detta varje onsdag. Nåja. Några gånger har vi fått hoppa över, men de har varit lätt räknade. Igår var det min ...

Av Stefan Manning - 8 augusti 2012 15:04

Nu har jag packat akutväskan om jag skulle behöva åka in till akuten. Vilket kommer att ske nästa hjärtflimmer. Det är inte som en läkares akutväska utan mer grejer som är bra att ha med sig under de långa väntetiderna. A4 kollegieblock, penna, reser...

Translate this blog

Presentation

Omröstning

Skulle Du kunna tänka Dig att ingå i min supportcrew på Badwater Ultramarathon år 2016? Loppet går genom Death Valley i USA. (Alltså inget bindande - jag vill bara se om intresse finnes)
 Ja!
 Nej!
 Kan jag få tänka på saken?

Ultrastefans Gästbok

Länkar

Fråga mig

11 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25
26
27
28 29 30
<<< November 2011 >>>

Senaste inläggen

Följ bloggen

Följ UltraStefan - going to Badwater med Blogkeen
Följ UltraStefan - going to Badwater med Bloglovin'

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen

Kategorier

Besöksstatistik

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se