Jag vaknade upp med en ganska rejäl huvudvärk. I och för sig inget nytt. Men jag tror nog att det mest beror på att det var dåligt med att äta igår. En tallrik havregrynsgröt och en kopp kaffe will do the trick. Det börjar redan släppa. Så nu kan jag inrikta mig på ytterligare en härlig dag. Fast idag blir det ingen träning.

Vad gör man när man är ledig från jobbet? Springer så klart. Idag är det exakt på dagen 60 år sedan Svenska Marathonsällskapet bildades. Detta firar sällskapet med att arrangera en födelsedagsjogg. Sådant kan man ju inte låta passera.

Kl 8 gav jag mig ut med full ultrapackning. Första målet var att sätta marathondistansen (42195 m) andra målet var att töja rundan så att det blev 60 km. Vädret var milt uttryckt underbart och jag kunde springa i strålande solsken och i härlig vårvärme. Det blåste lite, men inte lika mycket som de senaste dagarna.

Jag sprang upp mot Jonsered, fortsatte över Hulan till Lerum. När jag passerade Vattenpalatset i Lerum var jag tvungen att smita in på en toalett, det var verkligen nödvändigt. Under tiden jag gick in pausade jag Garminen. Jag ville inte riskera strul med mätning och sådamt där tjafs, eftersom klockan tappar satelliten inomhus. Däremot pausade jag inte när jag stannade ett antal gånger för att ta en pinkepaus.

Från Vattenpalatset fortsatte jag upp mot Stenkullen och en lite smått orolig mage gjorde gällande att ett taoalettbesök åter var nödvändigt. Där inne träffade jag även Jonna Albrektsson som gav mig en snabbvisning medan jag passade på att äta. Det blev en cola, en banan och en negerboll.

Färden gick sedan vidare mot Gråbo. Väl framme vid Gråbo, var det äntligen slut på alla stigningar, som hade pågått mer eller mindre från Jonsered. Det kändes skönt med lite flack löpning på banvallen ner mot Gunnilse, om det inte varit för motvinden. Den kändes nu, trots allt. När jag passerade Björsared, var det inte samma klipp i löpning. Jag stannde till vid macken och köpte lite salta pom frites, en Gainomax och en Cola. Tyvärr hjälpte detta endast tillfälligt. Det blev segare och segare. Jag fortsatte banvallen in mot Gunnilse med stigningen efter Golfbanan. Denna gång kom jag från "rätt" håll och fick en befriande nerförlöpning mot Hjällbo/Eriksbo, trots det gick det inte fort. Kilometertiderna blev större och större. Marathondistansen passerades nere i Lärje på blygsamma 5:46, precis efter det jag passerat Burmabacken (nej, jag sprang inte uppför den). JAg fortsatte på Gamlestadsvägen mot Gamlestaden. Passerade Alelyckan och Göfab. Jag hade nu börjat lägga in längre gångpauser för att få lite återhämtning. Jag var ganska stel och eländig. Vid Gamlestaden fortsatte jag Artellerigatan, förbi SKF, upp mot Bellevue och in på Utbyvägen. Vid Kviberg vek jag av ner mot von Utfallsgatan och sprang den tills jag kom ut på Utbyvägen igen. Denna följde jag hela vägen till Partille, där den sedan gick över i Lexbyvägen.

Väl "hemma" vid gångtunneln och ca 200 m från bostaden och efter 53,5 km, fortsatte jag istället vidare rakt fram utmed Lexbyvägen och tog Kåhögsrundan baklänges.

Vek av på min extrasväng jag brukar ta när jag är inne i Kåhög. Enligt min huvudräkning, skulle rundan då stanna på prick 60 km, plus minus ett par hundra meter. Hela tiden hade jag varvat gång och löpning. Vid 57 km tog vätskan slut, men jag bedömde det inte som någon större fara. Men jag hade bara styrfart mer eller mindre. Speciellt trött kände jag mig inte. Det var mest att maskineriet hade segat ihop. Inget att gny över. När jag hade passerat Kåhögsbron, så var det mindre än tre kilometer kvar. Dom såg jag inte som några problem. När jag stannade klockan utanför huset, så visade den prick 9 timmar.

Jag är mycket nöjd trots att det inte gick fort. Jag fick min 40:e mara och dessutom sprungit 60 km på Marathonsällskapets 60 årsdag. Vetskapen att jag är ledig även imorgon, gör ju inte saken sämre. Då skall det slappas.

Sista arbetsdagen denna vecka. Imorgon skall jag springa marathon och bara ha det bra. Gårdagens närvaro på jobbet var ganska tuff, men vi redde ut det. Jag skall inte träna ikväll heller, utan bara vila inför morgonen och på fredag skall det sovas. Älskar dessa korta veckor.

Det blev ganska lugn löpning vid Isaks mosse igår kväll med ett decimerat LEK. Det var en ganska kuperad, men konstig nog ändå lättsprungen slinga vi var ute på. Och kort också för den delen, jag mätte upp den till 730 m. Hur som helst blev det totalt 6,5 km igår, vilket nu gör att årsräkneverket har stoppat på 800,2 km. All time high kan man lugnt säga.

Jag kan lugnt och diplomatiskt säga. trots kort arbetsvecka, så har jag ingen kul dag på jobbet idag. Det jag inte kan få in i min skalle är varför det är så farligt med information...

Från och med nu kommer jag att ännu hårdare förtränga allt vad jobb heter, när fabriksvisslan ljuder.

Den stora fördelen med denna arbetsvecka är att den är kort. Jag skall vara ledig torsdag och fredag. På torsdag springer jag Svenska marathonsällskapets födelsedagsjogg i sambnad med att de firar sitt 60 årsjubileum . Det kommer ävet bli lite jubileum för mig också. Då springer jag min 40:e marathon eller ultra. Just nu är det fördelat på 18 ultror, 21 marathon, varav tre gjorda under en ironman.

Så färden mot klubb 100 fortsätter och jag ha då bara 10 kvar till Marathonsällskapet utmärkelse för 50 genomförda lopp. Och det kommer i alla fall bli 9 lopp till detta år. Banne mig om jag inte skall försöka klippa nr 50 redan i år.

Så på onsdag strax efter tre-tiden, startar jag upp veckans förträningning av jobbet...

I eftermiddags fick vi besök av Lotta -  en arbetskamrat till Carina. Medan jag var ute och snodde ihop mitt löppass, så var damerna runt Kåhög. Efteråt blev det en trevlig fika. Med lite diverse snack. Alltid trevligt med sådana små avbrott.

Så var söndagens lilla löptur avklarad. En ganska lugn och behaglig historia över 20,2 km. Skillnade mot igår var att jag tog med mig vätskeryggan och och jag hade fyllt den med Perpeteum, så jag kunde ta en slurk varje gång Garminen vibrerade föe en tillryggalagd kilometer.

Vädret var bra ur löparsynpunkt. Ca 6 grader och nästan ingen vind. Det var mycket tacksamt att springa idag.