Dagens träningspass blev ett hårt sådant. Jag lånade Carinas stavar för att testa lite stavgång också. Dessutom hade jag med mig MP3-spelaren ut också. Jag gick ut i ett högt tempo, som jag gjorde för någon vecka sedan, men ändå sa att jag hade en liten växel kvar. Jag låg då på under 10 minuters tempo i snitt. Efter 2 varv på UI-banan och 4 avverkade kilometrar bestämde jag mig för att gå på max den sista kilometern och gav allt jag hade då - utan att springa. Jag skulle gå så fort jag någonsin kunde, utan att det skulle gå över i löpning. Målet var att komma under 9 minuter på den kilometern och det gjorde jag med besked - 8 minuter blankt. Totalt powerwalkade jag 5 km på 46:20. Det gör en hel del med stavar och musik. Carina som var med drog ett varv till.

Så nu sitter vi här - båda nöjda.

Detta med support kan vara ett riktigt äventyr. Min sambo har nu i ett antal timmar stångat pannan blodig mot Telenors support, som verkligen inte håller hög klass.

Men Hon uppvisade en imponerande grad av tålamod, för jag vet inte ens själv om jag hade haft det efter den sejouren....

Fredag den 13:e idag, tur att man inte är skrockfull. Känner mig inte på topp idag. Det finns en trötthet i kroppen, som egentligen inte borde finnas där. Inte bara det, jag känner även en oro inom mig, eller snarar ett mellanting av rastlöshet och otålighet. Jag måste försöka göra något åt detta nu.