Jag har hittat 2 hantlar som jag vann som utlottningspris då jag sprang Prinsens minne för ett par år sedan. Dom väger 5 kg styck. Eftersom jag just nu bara får lyfta 5 kg, får jag bara använda en hantel. Det får duga så länge. Det blir lite variation till min Total core.

Så där ja! Det blev 10 km stavgång. Jag passade på att prova min nya stavgångsmix som jag hade laddat in i MP3:an och den blev riktigt bra. Det var två låtar jag plockade bort, som visade sig vara ganska svåra att gå till.

SJälva passet kändes också bra. Det var ett bra väder att gå i, även om några mörka moln dök upp. Efteråt kände jag mig oförskämt pigg och kan konstatera att antalet pass under 10 km kommer nog att krympa.

Har passat på under marathonloppet passat på att byta om och förbereda mig inför dagens stavgångspass. Nu har jag även laddat mina MP3-lurar med "stavgångsmusik" - låtar som passar att gå till. Jag har haft lite blandat och skulle jag försöka gå i takt med en del riktiga upptempolåtar skulle benen få gå som kolibrivingar på mig. Så snärtig är jag inte.

Nu sitter jag och väntar på starten i damernas marathon. Vi har svenskt med i Isabellah Andersson. Hon är riktigt vass, men jag tror inte hon har med topp 3 att göra. Däremot kan hon mycket väl greja en topp 10 placering. Hur som helst så har jag tagit fram mina utskrivna temposchemor och enhetsomvandlare. Det skall bli intressant att följa.

Jag kan summera en fantastisk idrottsdag. Vilken toppidrott som har presterats idag i OS. Många fina idrottsupplevelser. Det jag tar med mig är Lisa Nordens fantastiska silver, det kommer jag aldrig att glömma. Det är så här OS skall vara, när det är bra. En fin upplevelse blev det för mig också när jag genomförde en forcerad stavgång. Trots min bläiga inledning på dagen, så slutar den på ett positivt sätt.

Klart inspirirerad av Lisa Nordéns bragd i London gav jag mig ut på ett stavgångspass och tryckte på ganska bra. Jag bestämde mig för att hålla ett högt tempo, vilket jag gjorde. Turen gick upp till Humlebadet och det blev mitt första besök där denna sommar. Det kändes grymt bra. På hemvägen var det en ganska bra motvind, men det hindrade mig inte från att passera milen på 1:37:12, vilket är ett kross av mitt gamla PB som löd på 1:44:43. Nu kännder jag att jag är på gång och att löpning snart kan bli en realitet. Men det blir inget med den varan förrän jag fått besked från min nästa CT och trappat ner på betablockeraren. Men jag vet nu att det finns där. Totalt blev det 11,07 km på 1:47:09. Stört omöjligt att vara missnöjd med detta. Dessutom var det skönta att få återse en kär gammal vändpunkt igen.

Nu har jag suttit och följt damernas triathlon vid London OS. Och jag kan inte säga något annat än reespect! Jag kommer ihåg när Lisa kom fram som lovande talang och sa att hon satsade på prispallen i OS 2012. Idag levererade hon och som hon gjorde det. En målgång som kommer att gå till OS-historien. Jag tror aldrig att det varit en sådan tät målgång i ett triathlon. Lisa disponerade loppet på ett riktigt fördeömligt sätt och när hon gick ut som två på löpningen, förstod jag att det skulel bli medalj.

Men att få se en sådan här finish går långt över vad man kan tro. Efter 1500 m simning, 43 km cykling och 10 km löpning, går Lisa i mål på 1:59:48, exakt samma tid som Schweisiskan Spirig. Vilken spurt! Så imponerande! Så grymt. Tack snälla Lisa för underhållningen. Idrott när det är som bäst...

Ny dag och jag känner mig lika bläig och håglös som föregående dagar. Det känns på något sätt som om det inte vill kicka igång för mig. Men idag skall jag trösta mig med att kolla in damernas triathlon och sedan marathon. Jag vet ta mig fan inte hur jag skall tackla detta, men jag antar att det är väl bara att göra som jag hittills har gjort, bita ihop och fortsätta framåt. Så här har det varit till och från sedan jag fick min dissektion. Den här sjukdomen har tagit hårdare på mig, i alla fall mentalt, än vad jag själv velat inse.

Men idag skall jag i alla fall kolla in damernas triathlon och marathon på OS, innan jag ger mig ut.