Vaknade upp idag och konstaterade att det var vitt på marken. Snö!! Aaarrrgh! Finns det något jag hatar så är det snö. Och genast blev jag på dåligt humör, vilket jag alltid blir när den första snön kommer. Vilken djävla skit! Jag vet att det är mer eller mindre oundvikligt och att det inte har snöat förrän nu, men ändå. Jag bara hatar snö. Vill jag åka skidor eller på något sätt ha kul med snö, då kan jag dra till någon skidort och leka där. men nere på dessa breddgrader kan ju hederligt folk få vara i fred för denna smörja.

Hoppas inget mer negativt händer idag....

Bra avslut på dagen. Nu har jag betalat in anmälningsavgiften till TEC 2012 och därmed är allt klart för start. Rum på hotellet bredvid är också bokat. Nu gäller det att träna, så att man rakryggad och med ett leende kan springa över mållinjen.

Jag "firade" förmiddagens motgång. För det är faktiskt en motgång, med lite löpning. Jag drog iväg bort mot Lexby, sedan över Bergsjön, Hjällbo, Gamlestaden, Sävenäs och hem genom centrala Partille. Dessutom passade jag på att ta ett varv på ultraintervallbanan också. Totalt blev det 25,4 km och i ett snittempo på 7:44. Inte fort. det skulle bli ca 5:25 på maran. Men det är där jag kommer att hamna.

Lite till mitt försvar måsta jag säga att det var stundtals väääldigt halkigt ute, speciellt runt Bergsjön. Det fanns vissa partier där jag helt enkelt var tvungen att gå och smyga mig förbi isen. På ett ställe drattade jag på ändan, dessutom. Det fanns även förrädisk "svart is" som inte syntes. Men huvuddelen av banan gick bra trots allt. Sandninginsatserna var sporadiska. Detta drog naturligtvis ner tempot, men jag hade inte bråttom idag.

Det var trots allt att par plusgrader och solen sken under den första halvan av rundan innan den gämde sig bakom molnen. På ett par ställen hade jag även problem med den starka vinden.

Jag är ändå glad att kunna komma ut och röra mig istället för att vara en soffpotatis.

Så har jag avverkat mitt bösk på idrottsskadekliniken, hos Dr Lar Envall. Han är en riktig jäkel på knän. Det tog inte honom många minuter att snatt, lätt och effektivt konstatera att problemet jag har haft under hösten nu med mitt vänstra knä är att jag har artros i detta.

Detta går inte att behandla och det kommer aldrig att bli bättre. Däremot sa han att hålla igång knät och springa lugnt håller det hela i schack. Skulle jag inte ha sprungit, så hade problemen kommit mycket tidigare. Så de åtgärder jag har vidtagit hittills stöder han till 100%. Dvs styrketräna, spring lätt och använd det där knäbandet jag har. Den anser han är kanon. Att äta glukosamin rekommenderade han också.

Han var imponerad över att jag kunde köra så mycket med knäartros med tanke på min ålder. Det hada han inte sett förut och at han konstaterade att jag hade en ganska hög smärttröskel, när han lyckades hitta en öm punkt. Han tycker att jag skall fortsätta så länge det går. Dock inte att försöka göra sub 50 under milen eller liknande utan bara springa och lufsa på.

Det var inget kul att få den diagnosen. Men samtidigt är det bra att ha fått en riktig diagnos. Nu vet jag vad jag har och vad jag har att förhålla mig till.

Att springa snabbt och köra intervallträningar i framtiden är bara att glömma. Skall jag nu springa så kommer jag i bästa fall kunna hålla mig på 7 minuterstempo. That's it! Alternativet är att lägga av med löpningen och det alternativer försvann direkt. 7 minuters tempo innebär 4:55 på mara. Dom senaste passen har legat på 7:30 och 7:45. Med lite mer träning och några kilo mindre, kanske jag i bästa fall kan landa på 6:45 - 7 minuters tempo. Och det får väl bli där som jag ligger. Gilla läget med andra ord.

Så kastar man bort en söndagkväll med att sitta och jobba. Det var förvisso ett tag sedan man fick lägga en helg på sådant. Men även om det är sällan, så spyr jag åt det. Men jag han i alla fall med att springa idag.

En söndagslöpning blev det också. Dock i ett väldigt mediokert tempo. Knät betämmer fortfarande tempot tyvärr och det är bara att finna sig i det. Dagens runda var dock regnfri, men det blåste rejält även idag, dock inte lika mycket som igår. Det blev i princip samma runda som igår, fast jag tog ett litet extravarv hemmavid. 14,3 km avverkades idag.

Efter en god natts sömn, tänkte jag nu ge mig ut på en liten löptur och rensa skallen efter allt råpluggande. Dessutom är jag ju barnsligt förtjust i att springa. Så nu är det dags för en date med Rammstein, Guns'N'Roses, Billy Idol, IronMaiden och alla andra kompisar som brukar göra mig sällskap...

Då har jag gjort båda mina tentor i kursen kost vid träning. Jag kände mig inte speciellt påläst inför dessa, då större delen av veckan gick åt helvete med det där förbannade hjärtflimret, så den insatsen blir nog ganska medioker. Jag får vara evigt glad om jag fixar ett G på den tentan, för jag vet inte om jag har ork för en omtenta i januari.

Dessutom har jag ett projektarbete kvar. Jag tyckte inte det var någon mening med att sitta och plugga för att göra tentan imorgon, det hade inte hjälpt så mycket. Deadline för tentan är kl 17 imorgon och kl 16 skall jag koppla upp mig mot jobbet för då skall det jobbas lite övertid.

Så det är bara att hoppas på det bästa.