Jaha. Denna gång fick man fanimej veta att man levde. Var förra svängen bra, så var det tvärtom nu. Det var bara så jobbigt. Det kändes som om blodsystemet bestod av bromsvätska. Men på något sätt lyckades jag ta mig runt. Det tog 9 minuter längre än förra gången. Och knähelvetet fortsatte att trilskas. Det verkar som mitt knä inte gillar kyla. Och ändå var det inte så kallt ute nu. 5½ minusgrad visade termometern när jag gick ut.Det blåste nu en svag vind. Var det öde förra intervallen i Partille, så var det totalt folktomt nu. Fick nästan känslan av en spökstad...

Så var vi igång med ultraintervallerna. Jag har precis varit ute och dragit den första intervallen. Den blev 10,2 km lång och gick på 70 min. Tyvärr går det inte fortare just nu, men det får jag leva med Jag fick ingen bra start, för det värkte nästan genast i vänster knä, där jag har atrosen. Men det släppte efter en dryg kilometer, sedan var det bara att köra på. Det var 7 minusgrader ute och nästan vindstilla i ett öde Partille. Nästan inte en själ ute och lika öde lär det ju bli nästa intervall. .Jag har fyllt på med energi och nu är det dags att ta en liten lur innan nästa börjar. Men det är skönt at det är igång i alla fall.

Det var en händelserik dag idag. Jag fick besök på jobbet av Carina och vi åt en gemensam lunch. Riktigt trevligt minsann. Jag stämplade ut tidigt idag och vi åkte gemensamt hem. På vägen hem uträttade jag lite ärenden. Jag handlade lite föda a la ultraintervall special.

Dessutom hade jag flyt. på hemvägen hämtade jag mina skor från Wiggle på DHL. Två par ASICS Nimbums 13. Fick båda för 230 pund (2560 kr). ett par i Sverige kostar 1900 spänn. Det blir ju klockrent att få springa in dessa under varsin intervall ikväll. Nya skor och insppringing på köpet. Kanoners.

När jag var på väg ner till Allum för att handla fick jag ett SMS att min beställning med Perpeteum och HEED hade kommit. Så även energitillförseln var räddad. Jag hade förvisso en backup i form av Dahlblads Loadex som också är riktigt bra.

Så nu är allt klart för start. Det kommer att bli en underhållande och grymt jobbig dag och även en intressant resa i mitt inre...   :-)

Vid midnatt smäller det! Då startar jag den första intervallen av åtta i årets första upplaga av ultraintervaller. Jag springer 10 km hemmavid och springer sedan 7 st 10 kilometare till med start var tredje timma. Så kl 21:00 imorgon går jag ut på den sista rundan.

Jag har tillbringat lunchen med att lyssna på ett föredrag med som min vän Kari Martens höll. Jag känner igen mig en hel del i hans berättelse. Fick även hälsat på Michael Södermalm som talade innan Kari skulle upp på scen. Ett trevligt avbrott på dagen.

Nu har man satt in ett brummande mätsintrument i vårt landskap för att göra mätningar på luftföroreningar, mögel etc. Denna lilla manick skall stå och brumma i 24 timmar. Smällar man får ta. Vi kommer ju att få ett resultat hur det står till med luften. Så jag är tacksam för mina hörlurar och Spotify.

I övermorgon är det så åter dags för att springa lite längre än vanligt. Då är det ultraintervaller. Jag har förberett mig genom att äta lite mer än vanligt och gått till sängs lite tidigare. Sömnen är lite A och O i dessa förberedelser. Imorgon kommer jag att ta mig en liten extra tupplur efter jobbet. Sedan är det bara att mala på. Målet blir att at alla 8 intervallerna även denna gång.

Tiden bara rusar iväg och enligt den gamla klassiska klyschan så har jag ingen aning om vart den har tagit vägen. Vecka 6 börja gå in på upploppet. Dagens stora händelse är att jag skall ta en tidig lunch och gå på ett kort föredrag med min gode vän Kari Martens. Jag har faktiskt aldrig fått tillfälle att lyssna på hans föredrag av olika anledningar. Men idag råder jag bot på det.