Så var dagens träningspass avverkat. Det blev simning på Sörredsgården. Jag körde 500 med lite enklare teknikinslag. Armtag och sådant där. Efter ett kort uppåll så matade jag på med en tusing. Mest för att få ett riktmärke på hur jag ligger till. Jag gjorde den på 28:20. Det betyder ironmandistansen på ca 1 tim 50 min. Jag gjorde 1:54:13 i Kalmar, med våtdräkt och 16 gradigt vatten. Så jag är faktiskt ganska nöjd med dagens övning. Lite kontiniutet på denna disciplin så kommer jag nog inte behöva utnyttja maxtiden på en ironman.

Jag har kollat runt lite vad som gäller för att vaccinera sig mot TBE. Jag känner att jag skulle vilja skaffa mig ett skydd mot detta. Det kan vara värt dom pengarna. ca 260 kr sprutan. Det krävs 3 st sprutor inom ett år, sedan förnyar man vart 3:e till 5:e år. Jag vill inte ha den där smörjan.

Började fundera på hur man omvandlar min/km till kilometer i timmen, dvs tempo till hastighet. Detta var jag tvungen attt googla på och hittade en sida, så ikväll skall jag peta in den funktionaliteten i min excelark för idrottskalkyler som jag har. Sedan är nog det excelarket ganska komplett.

Det blev riktigt kylslaget igår kväll. Jag sprang hemifrån och till Siv och Kenth i Hjällbo, som stod som värdar för veckans LEK. Det var 7 minus då jag stack iväg. Denna gång utan icebugs. Det fick bli ASICS Trailattack, ett par som verkligen sjunger på sista versen, precis som alla mina andra par.

Löpningen gick klart mycket bättre denna gång än dagen innan. Den stora utmaningen är att at sig igenom den långa stigningen upp till Bergsjön, men det är inte så jäkligt som man kan tro. Där var det ganska bra att springa. rejält sandat och den mest problemfria delen på hela sträckan. Efter Bergsjön är det mest nerför. Däremot var det betydligt halkigare på GC-banan ner till Lärje och det var bara att ta det lugnt och se vart man satte fötterna så gick det bra. Nästan längst ner i Lärje mötte jag LEK-gänget. Och då vibrerade min Garmin att jag passerat min elfte kilometer.

Jag gjorde mina vänner sällskap och det blev inte så mycket springande de sista tre kilometrarna.

Och det gick ganska snabbt då jag kände att jag förlorade värmen. Jag frös så jag skakade och fingrarna började till slut att domna, men jag visste att vi snart skulle komma in i stugvärmen.

Siv hade gjort en underbar köttfärssås och jag lät mig väl smaka efter träningen, den satt perfekt.

Hörde på nyheterna på väg till jobbet att Fredrik Reinfeldt vill att vi skall jobba ännu längre än till 65. Han ville öppna för att kunna jobba till 75 år och attt man skall få studiestöd ända upp till 54 års ålder. Hur fan tänker karln? Om det är att lösa ungdomsarbetslöseheten, så skulle jag vilja titta in i hans skalle och se om det förekommer verksamhet där. Gör pensionsåldern flexibel. Varför är det så svårt att låta fplk få välja i det här landet. Vill man gå vid 60, så får man väl göra det. Vill man hålla på längre. OK! Be my guest! Men sluta med detta indirekta tvång och förmyndarmentalitet. Vanligt folk skall inte få lidan för att vissa inte kan sköta pengar.

Nu känner jag mig ganska seg. Men det brukar släppa efter någon timma. Dessutom gör jag allt för att hålla mig borta från förkylningar. Carina går och släpar på en elak jäkla förkylning, så Henne vågar jag inte pussa.

Gårdagen runda var riktigt seg. men jag hade ju ätit alldeles för tätt inpå, dessutom går jag på minuskalorier så det gör ju också sitt till.

Bara att härda ut. Jag har ju varit betydligt tröttare än så här.

Hemma igen efter en riktig apseg löprunda. Jag sprang bara 12,4 km idag. Det kändes som om jag hade bromsolja i hela kroppen. Så av den anledingen kortade jag av rundan med 1,5 km. Man måste ju i alla fall kämpa lite grann. Kanske är det kylan som gör det och att man är extra påbyltad. Eller kanske berodde det på att jag ätit bara en timme innan. Att man inte lär sig. Men sprungit, det fick jag i alla fall. Vackert så.

Nu har vi hunnit in i vecka 6. Jösses vad tiden går fort. Vart tar den vägen? Men höjdpunkten denna vecka blir att räkna ner till ultraintervallerna på lördag. Jippiii! En ganska jobbig historia, detta. För Er som inte vet vad det innebär, så kan jag berätta att man letar upp en slinga hemmavid dörren på 10 km. Vid midnatt, natten mellan fredag och lördag, startar man och springer denna slinga. Tre timmar senare startar man igen och springer 10 km. Så håller det på hela dygnet. Har man gjort alla intervallerna, så har man sprungit 8 st 10-kilometare, med start var tredje timma.

Tufft, jobbigt, men kul. Det är en riktigt bra träningsform i att stanna upp, återhämta sig och sedan komma igång igen. Något man har nytta av på längre ultralopp. Alla som är med rapporterar in på en sida på jogg.se. Och det kostar inte ett cent, men kostar grymt många kalorier.

Nu är det femte gången detta körs och det kan bli kylslaget på lördag. Jag är tydligen den ende som kört alla 8 intervallerna alla fem gångerna. Av den anledningen är jag angelägen att köra alla på lördag igen. Det här kommer att bli buskul!