Idag har varit en av de absolut djävligaste dagarna i mitt liv. Idag var dagen vi skulle få besked hurvida man skulle bli uppsagd eller inte.

När jag kom in till jobbet i morse, blev jag direkt inkastad i akuta problem som måste lösas idag. Vi var tvunga att göra en datakonvertering till en ny återförsäljare som skall igång på fredag. Den tidigare konverteringen hade gått fel och vi fick nya filer från våra engelska kollegor att kopiera in. Samtidigt rådde en dödens stämning i landskapet. Vi var ju bara intresserade att få besked. Men mitt i allt detta skulle vi fokusera på att göra en konvertering rätt. Alla hade sina tankar på ett helt annat ställe. Det var ingen lätt situation. Samtidigt som vi jobbar, blir våra kollegor inkallade till chefen en och en för att få besked. Ett öga på skärmen och ett öga ute i landskapet. Det var så fruktansvärt surrealistiskt. Går filkonverteringen rätt? Glädje. sorg och ångest runt omkring oss i samma veva. Vad var verklighet? Ja, det går inte att beskriva.

Den som blev uppsagd kom tillbaka med en grå mapp i näven med information angående vad som gäller. Varje gång en kollega kom tillbaka, tittade alla på om händerna var tomma eller inte.

Till slut kom turen till mig och jag påbörjade vandringen till rum 421 på andra våningen där min chef satt och väntade. Det var en lång vandring. Ju längre jag gick, desto häftigare blev andhämtningen och pulsen steg. När jag gick uppför trapporna kändes det som om jag fick mjölksyra i låren. När jag öppnade dörren till rum 421 och klev in, så gick min blick överallt. Var är mappen? Var är mappen? Men innan jag han slutföra okulärbesiktningen och sätta mig tillrätta sa min chef "Du kommer inte att bli uppsagd" och sprack upp i ett leende.

Jag sjönk bara ihop. Jag hade oroat mig sedan varslet lades i november och var inte alls övertygad om att jag skulle klara mig. Jag har varit med förut och sett hur all logik sätts ur spel vid sådana här tillfällen. Jag vet inte hur jag reagerade. Det var som att vara i ett vakuum. Så overkligt, men ändå verkligt.

Der var ingen tid för återhämtning och reflektioner. Jag blev direkt inkastad i konverteringen igen. Vi hade fått nya filer från engelsmännen. Jag blev till och med tvungen att jobba hemifrån, när jag kom hem. Jag får ingen tid att reflektera, att reagera. Nåväl, jag tar mig denna tid imorgon. Jag kunde i alla fall få rensa skallen lite under ett spinningpass på kvällen. När jag kom tillbka från spinningen fick jag ringa ett jobbsamtal och kolla mail. Nu har jag satt i mig några segeröl. Det får väl bli mitt lilla firande idag.

Nu tror jag att motivationen kan komma tillbaka och framför allt. Nu kan man planera resten av året, vilket inte har kunnat göra sig innan.

Detta har varit en av de värsta dagarn i mitt liv. Jag har aldrig upplevt något liknande och kommer nog inte att få göra det i framtiden heller. Detta unnar jag inte ens min värsta fiende. Hela processen har varit som en lång utdragen skenavrättning. Nu kan jag äntligen blicka framåt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För att fortsätta följa mig. Gå till: http://ultrastefan.wordpress.com   Denna blogg uppdateras inte mer. Bloggen kommer dock att ligga kvar som arkiv. Detta är sista inlägget! ...

Hej kära läsare! Detta blir mitt sista inlägg på Bloggplatsen. Jag har tröttnat lite på denna webbplats och all reklam som skitar ner här. Ni har inte märkt något eftersom jag betalat för att hålla den reklamfri. Men det är ett mörker när man skall...

Nu fick jag tummen ur och besökt tandläkaren. Efter att ha haft lite ont i tänderna under ett par veckor fikc det vara nog. Jag ringde ner till Folktandvården för att boka en tid. Sköterskan som tog emot samtalet frågade om jag kunde vara där inom en...

Onsdag i mitt liv betyder en enda sak - LEK. Dagen då LEK-gänget samlas. Vi tränar lätt och äter en bit mat efteråt. Vi är tre par som gör detta varje onsdag. Nåja. Några gånger har vi fått hoppa över, men de har varit lätt räknade. Igår var det min ...

Nu har jag packat akutväskan om jag skulle behöva åka in till akuten. Vilket kommer att ske nästa hjärtflimmer. Det är inte som en läkares akutväska utan mer grejer som är bra att ha med sig under de långa väntetiderna. A4 kollegieblock, penna, reser...