Under eftermiddagen gav jag mig ut på en kort löptur runt Kåhög (6,4 km) för att se om huvudvärken skulle släppa. Och det gjorde den. Det var 7 minus ute och måttlig vind och strålande sol. Det kändes riktigt skönt.

Vaknade med en hejdundrande huvudvärk idag. Av den anledningen stannar jag hemma från jobbet idag. Jag brukar få sådana här attacker och det brukar läga sig framåt eftermiddagen igen och så är allt precis som ingenting har hänt.

Så var det måndag igen. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta åt detta faktum. Men jag längtar så efter den dag då jag kan vakna upp utan att över huvudtaget bry mig vilken veckodag det är, att göra precis det jag vill den dagen utan att behöva inhämta samtycke hos andra, utan att vara styrd av andra. Just nu är det 90 månader kvar till den dagen, men jag har inte lusta attt vänta så länge.

Och vart fan tog denna dag vägen? För att inte prata om denna helg. Sällan har jag varit med om en så värdelös helg som denna. Det har inte alls kännts bra överhuvudtaget.

Nu är det bara att bita ihop och ta sig igenom en ny arbetsvecka, med systemförvaltning a la ad hoc.

Söndag är vilodag sägs det ju. Men inte i Mexico. Greger och Kim ligger på 3 - 4 plats med 144 avverkade löpkilometrar, bara 700 kvar. Men min idol 73-årige Arthur har avverkat 3300 km av cyklingen (11 vätternrundor) och har bara 300 kvar. Sista varvet hade han en snitthastighet på 24,3 km/h!! Han är ju bara så himla cool...

Fy fan! Vilken djävla skitdag! Jag känner mig fullständigt urballad och har inte lust med någonting. Jag har inte ens lust att dricka en öl. Blääääää....

Om en liten stund så skall jag möta upp de tappra löparna som springer från Alingsås till Göteborg - 50 km. Jag har lovat att stå vid sidan och servera varmt kaffe och varm choklad. Jag tycker att dom kan behöva det när dom sprungit 4 mil i nästan 10 minusgrader och har ytterligare en mil.

Jag skulle ha varit med, men jag är inte riktgt fit för detta just nu, så då får jag dra mitt strå till stacken ändå.

Vaknade av att telefonendjäveln ringde idag. Det var Robert som vill höra hur läget var och snacka lite skit i allmänhet. När telningarna ringer så får man ju faktiskt lyssan på dom. Jag passade telefonen av andra orsaker och hade inte räkna med att den skulle ringa förrän vid 10-tiden.

Så där gick den sovmorgonen och även dagen åt helvete. Men jag hade i alla fall en trevlig pratstund. Imorgon sätter jag telefonen på tyst läge...