Jag hann knappt komma innanför dörrarna förrän telefonen ringde. Det var Mikael och Linnea som var på Allum och ville komma upp på en fika. Det passade perfekt med att få varmt kaffe i kroppen efter en dag ute. Vi hade en go fikastund och det var skönt att få varva ner lite.

Nu är det däremot dags för studier.

Det var en trevlig dag på Skatås i strålande solsken. Jag kunde vandra runt bland alla nummerlappar och se förväntningarna och nervositeten. Fast hade jag kunnat springa idag, så skulle jag inte varit på Skatås. Då hade jag varit i Skövde och sprungit marathon istället.

Fast idag har jag ändå varit ute och rört mig en hel del för första gången sedan min operation. Jag får se vad kroppen svarar på detta om den nu svarar.

Strax skall jag åka iväg till Skatås för att se på Finalloppet. Det skall bli riktigt skönta att få komma ut lite. Det här blir det närmaste jag kan komma en tävling just nu. Men arr få komma ut och sniffa lite på tävlingsatmosfären och förhoppningsvis träffa lite vänner och bekanta kommer att göra gott för min lilla uttråkade själ.

Idag är det 6:e november och det är tjock dimma utanför. Precis som det var vid Lützen 1632. För mig en annan speciell dag. Det är min fars födelsedag. Han skulle blivit 93 år idag om han hade levat. Tyvär gick han bort i cancer redan 1972 endast 55 år. Det var alldeles för tidigt. Man undrar ju lite jag är nästan 55 år nu och mitt uppe i livet. Aldrig har jag haft så mycket att göra och så mycket aktiviteter runt omkring. Skulle jag mula nu så missar jag TEC, Grand Union Canal race. Nix pix. Döden kan vänta, jag har viktigare saker för mig.