Nu sitter jag och planerar in ledigheter. Jag känner att jag är i ruskigt stort behov av sådant. Efter gårdagen 5½ timmas jobb svällde kompbanken med ytterligare 11 timmar. De sista veckorna på jobbet har tagit ganska bra på mig, trots att dom varit korta. Detta märkte jag med all önskvärd tydlighet i Tibro i lördags. När jobbet påverkar mig så mycket att jag knappt mäktar med ett 6 timmars är det dags att sätta ner foten.

Sedan jag blev utbränd 2005 har jag aldrig tillåtit jobbet att inverka på min fritid. Nu var jag snubblande nära att låta det ske. Och nu är det stopp på det.

Ingen vidare rolig avslutning på helgen eftersom jag var tvungen att jobba igår. Vi gjorde en systemuppdatering i den minst sagt större skalan. trots att jag förberett så mycket jag kunde, fick vi flera gånger tackla oväntade problem som dök upp längs vägen. Men nu sitter jag här på jobbet på morgonkvisten och kan konstatera att kontrollen blinkar blå. Ett underbart skönt kvitto på att vi lyckades. dessutom hade jag rätt i min teori att det gick att förbereda i förväg. det sparade vi många timmar på. Jag sitter här och känner mig riktigt nöjd, när jag ser resultatet av ett par veckors slit.