Vilken tävling. 470 mil från södra Italien till målet i Nordkap. Inte nog med det. Etapp 34 (av 64) passerar på min kära gamla banvall. 100 m från min bostad!! Det är ju så jädra sjukt. Här åker dom längst ner i Italen och börjar springa och så drar dom förbi 100 m från min bostad. Tänkt om jag vetat detta för ett par tre år sedan. Då hade ju det varit himla läckert att lösa en enkelbiljett ner och springa hem. Och när jag passerar på banvallen förbi min bostad, så har jag ytterligare drygt 100 mil att springa. Så himla läckert!

Senast detta race begav sig var 2003. Då sprang man mellan Lissabon och Moskva. Här kommer några länkar:

Först från SVT sportspegel. Ca 4.20 in i sändningen, kommer ett reportage om de två deltagande svenskarna, Andreas Falk och Mattias Bramstång:

http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=59843&a=1358379

Tävlingens hemsida (just nu är det 65 anmälda, 52 män, 13 kvinnor):

http://www.transeurope-footrace.org/tel_09/index.php?lan=en&page=Startseite&content=Anfang

Tävlingen startar den 19:e april och pågår till 21 juni. Enligt mina beräkningar kommer dom att passera mig den 22 maj. Då skall jag vara ledig. Det är sådana här grejer som ger mig inspiration.

Vilken dag! Glashalt var ett uttryck i underkant imorse, när vi åkte in. Klev ut genom dörren och upptäckte att det hade snöat och blev därmed genast på dåligt humör. Fan, vad jag hatar snö! Det kan dom ha i Norrland, men låt oss slippa det härnere. Hur som helst blev det en lugn resa in till stan. Vid lunchtid besiktigade jag bilen och åkte därifrån med ett blankt protokoll. Det känns så himla gott. Bilen är i alla fall 9 år gammal och fortfarande har jag inte haft en ombesiktning på den. Jag inser att det lönar sig att sköta serviceintervallerna på caretan. Ingen rost, ingenting. Opel Astra är en bra bil. Det enda var att en upphängning till ljuddämparen satt löst. Men det fixas enkelt med en lite svetsloppa. Sedan påpekade besiktningsmannen att handbromsen tog lite dåligt, men den var godkänd ändå.

Man behöver inte bykymra sig om dyra verkstadsräkningar på ett lite tag i alla fall.

Ikväll var jag och Carina på bio. Vi hade ett par gamla fribiljetter som har bäst-före-datum den 9 februari och vi tyckte det var bästa att effektuera dessa och det var dessutom skönt med lite verklighetsflykt. Filmen? Jo, det blev Måns Herngrens komedi - Allt flyter - om ett gäng killar som startar ett lag i konstsimning. Mycket rolig film, rekommenderas. Påminner lite om Cool Running och den engelska allt eller inget. Bra svensk komedi.