Jag var faktiskt inte alls upplagd för att springa idag. Sådana dumheter måste ju stävjas å det bestämdaste. Alltså klär jag på mig och ger mig av ut. Temperaturen låg på 6,5 minusgrader och det blåste an svag vind i ett lätt snöfall. När jag väl började klä på mig så blev det lättare att övervinna motståndet.

Löpningen gick segt som vanligt. Jag hade icebugs på fötterna även idag. Väl ute var det bara att springa på. Många tankar far genom skallen och jag inser hur mycket saker det är runt omkring mig just nu. Det blir lite svårt att sortera ut allt. Jag måste hitta någon struktur i livet just nu. Rätt som det var hade jag sprungit en mil. De sista fem kilometrarna gick ganska lätt. Och de sista tre låga jag på 6:30 tempo, utan att knät protesterade. När jag väl kom tillbaka utanför porten så hade jag sprungit 15,4 km. Helt OK.

Egentligen skulle jag velat ha mer distans denna helg, men med tanke på kylan så får 13,2 igår och 15,4 idag anses som acceptabelt.

Inte lika kallt idag, men dock kallt. men kunde jag springa igår, så kan jag springa idag. Just nu håller jag på att ladda upp. Det blir ungefär samma runda som igår. Det får räcka. Jag kommer inte heller att springa till jobbet denna vecka, utan sparar det till helgens ultraintervaller. Det skall bli skönt att komma ut och rensa skallen från alla tankar som far kors och tvärs genom skallen.

Jag kan säga så mycket att tillvaron kommer att bli lite komplicerad under februari månad, inte på ett negativt sätt. Jag skulle vilja se hur allt mynnar ut.