Känns veligt på jobbet. Jag har press på mig att skapa upp lite miljöer, men jag vet fan inte vad folk vill ha. Det känns himla frustrerande. Hela dagen var en stor frustration och jag kände att jag tappade sugen på det mesta. Det avspeglade sig på kvällens spinningpass. Jag var totalt oinspirerad, men bestämde mig för att köra ändå till varje pris. Det är ju faktiskt så här man känner sig, när det är som värst på en ironman. Men aldrig har en timma gått så himla långsamt som den gjprde då. Men det kan ju inte alltid vara kul och uppåt. Blääää….