Glömde berätta att Mikael grabben min har gett sig ut på en häftig resa. Tåg till Stockholm. Båt till Helsingfors och sedan tåg till Moskva. Nu är han på väg till Kina med transibiriska järnvägen. Det skall bli stopp i bland annat Mongoliet. Vilka upplevelser grabben får. Ni kan följa hans färd på:

http://www.resdagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=228193§ion=undefined

I förrgår fattade jag ett tufft och mycket tungt beslut.

Jag har tränat på bra och känner mig fysiskt stark. Jag har gjort tre ultror, två maror samt samt några halvmaror plus lite diverse långpass. Jag har kört Vättern med endast 91 km cykelträning, en helvetes massa spinning och fått till en hel del simning. Fysiken är det baske mig inget fel på. Absolut inte. Men jag har startat tre gånger i Kalmar, kommit i mål två ut av dessa, så jag vet vad som krävs för att nå mållinjen. Det är inte bara fysisk styrka utan ännu mer mental styrka. Denna mentala styrka saknar jag idag.

Jag har många gånger gett vinkar i min blogg att jag är trött på jobbet och att jag varit helt slut på grund av detta jobbande. Det har inte blivit bättre. Den senaste tiden har varit fruktansvärd med stress och arbetsbelastning (om man bortser från den senaste 1 och en halva veckan). Jag har varit så trött när jag kommit hem att jag inte orkat de enklaste saker. Jag har sovit dåligt på nätterna på grund av att jag kan inte koppla bort jobbet. Jag har varit så trött på väg hem från jobbet att jag har nickat till vid ratten och när jag kommer hem och skall lägga mig tidigt för att få lite sömn, så kan jag inte somna. Denna stress som jag har haft på mitt jobb detta år har sakta men säkert sugit musten ur mig och jag står precis på tröskeln att gån i väggen igen. I vissa avseenden har jag redan passerat den gränsen. Jag känner igen signalerna. Så under mitt simpass i tisdag kom jag till insikten att jag skulle aldrig klara att stå på startlinjen i Kalmar och genomföra denna unedrbara tävling. Dom flesta vet att jag tycker det är kula att trötta ut mig. Men när jag skall till att göra sådana övningar vill jag var i bra form fysiskt, men även mentalt. Idag är jag inte i någon bra mental form. Snarare tvärtom, jag känner mig totalt urlakad. Att ställa sig på startlinjen till en ironman i det mentala tillstånd jag är nu, är totalt hål i huvudet.

Denna smärtsamma insikt drabbade mig i förrgår och ännu smärtsammare var slutsatsen: Starta inte! Det enda sättet för mig att få bukt med detta är att varva ner och ha lite damage control. Jag måste få ordning och balans på den mentala sidan och framför allt få balans i mitt jobb igen, sätta ner foten och säga: NEJ! Detta är en liten färdighet jag har börjat att utveckla, men jag är inte helt framme ännu. Genom att släppa fokuseringen på Kalmar kan jag få andra saker i mitt liv att landa på ett bra sätt. Jag måste göra andra prioriteringar än Kalmar för att ta mig ur detta.

Det är ju så himla svårt att skriva om sådant här, när tankar och funderingar surrar fram och tillbaka och korsar varandra. Hur som helst. Jag kommer INTE att starta i Kalmar triathlon 2008. Jag har kontaktat tävlingsledningen och dom har flyttat min start till 2009. Inget kul detta och kanske några säger: Det är väl inte så märkvärdigt. Men det får ju stå för dom. Jag känner vad jag känner och ingen annan känner mig bättre än jag själv. Och alternativet är att bli sjukskriven en andra gång för utmattningssyndrom i Fredrik Reinfeldts Sverige. Näe! Det är inget alternativ! När staten ser sådana som jag, bara som kverulanter. Hur förklarar man då sådant här för ett UFO som aldrig varit där själv och anser att vi är nollor? Lönlöst! 

Jag kommer fortfarande att träna, inte tal om något annat. Men jag måste tills vidare avstå sådana rejäla fysiska och mentala urladdningar som Kalmar. Några mindre millopp kan man väl alltid kuta. Bara för att jag inte startar i Kalmar 2008, så betyder det INTE att jag lägger av med träning. Jag tänker ta mig igenom denna resa och stå på startlinjen i Kalmar den 1 augusti 2009. Skam den som ger sig.

Nu är det färdig-gnällt. Nu skall jag påbörja min resa inför Kalmar 2009 och jag skall se till att det blir en bra resa dit. Min första anhalt på denna resa kommer att vara min semester som börjar vecka 30 och varar i hela fem veckor. Här skall det bli mycket avslappning, relax varvat med lugn träning.

Ha de gôtt....