Det är fredag och dags för After Work. I min värld betyder detta löpning. Eftersom jag går på VLCD diet så fick det bara bli en kort runda. I mitt fall Kåhögsrundan på 6,4 km. Jag måste säga att det gick förvånansvärt bra ändå. Nu tog jag ju inte i för kung och fosterland. Å andra sida orkade jag inte det heller. Men jag kom runt. Inte med en nära-döden-upplevelse, men ändå ganska trött. Vilket jag normalt inte blir av den rundan. Nöjd och glad belönade jag mig efteråt med I-trims Chili Con Carne på 200 kcal och brassade på med två kokta ägg.

Fredagsmyyyys....

Tänk vad människan är anpassningsbar! Nu har jag sedan i måndags gått på I-trims rivstart. Vilket har inneburit ett dagligt kaloriintag på 700 - 800 kcal i snitt. Det blir ju mest pulver eller pulvra som vi säger på I-trim.

Tisdag kväll blev jobbig och det värsta var på onsdag eftermiddag. Huvudvärk, fruktansvärt seg och trött och jag orkade ingenting.

På torsdag vaknade jag upp och då kändes det mer som vanligt. I morse var jag och styrketränade. Det var ett rejält pass och jag kände att jag mäkktade med det. Så kommer man bara förbi den där tredje dagen så är det att bara att köra.

Nu skall jag intialt köra till och med söndag. Sedan skall jag göra en snabb utvädering och se om jag skall gå en vecka till.

Men jag är fascinerad över hur anpassningsbar man egentligen är.

Igår kväll blev jag intervjuad via telefon av en tjej som skriver en artikelserie om löpning för Svenska Dagbladets webupplaga. Vad vi pratade om? Löpning så klart! Finns det andra saker att prata om? Det hade jag ingen aaaaaaning om...  ;-)

Detta slitna, men ändå sanna uttryck. Fick ett raseriutbrott när jag vaknade och såg all snö. Men jag inser att denna skit kommer att smälta bort snart. Så löpningen på helgen är nog inte så hotad.