Vet Ni hur man tröstar en skadad ultralöpare? Inte? Prata med min sambo. Hon vet abnne mej hur en slipsten skall dras. Hon kom hem med två öl till detta numera degenererade skadefall.

Nu är det avsevärt roligare att jobba i uppförsbacke.

What a woman!

Jaktsäsongen på idrottsläkare går nu in i ett intensivt skede. Jag måste ju få reda på vad fan problemet är, så att jag kan gå till mot anfall i min uppförsbacke. Taktiken är ungefär densamma som Karl XII:s karoliner. Närma sig fienden riktigt nära, avfyra musköten för att sedan med dragen värja rusa in i fiendeleden och hugga in.

Jag skall tillbaks på banan igen....

CArina hittade ett par kryckor vi hade liggandes. Dessa långvårdspinnar kommer ju väl till pass nu. Det gjorde helt plötsligt livet lättare att leva. Tänk vad lite som behövs.

Igår när jag skulle resa mig från skrivbordet och gå till sängs, var det tvärstopp. Det gjorde så ont att jag inte kunde röra mig. Nu var det inte från knät, utan från knävecket, mellan senorna där muskelfästet till vadmuskeln går in. Den hade svullnat upp. Dessutom värker det i senorna. 

Summan av kardemumman är att jag kan nästan i princip inte röra mig. Varje rörelse innebär i princip en orgie i smärtor. Sömnen i natt har varit ganska obefintlig, då det gjort ont oavsett i vilken ställning jag försökt sova i.

Vad fan är det här? Ett problem som vandrat från underbenet till knät och sedan fortsatt till baksidan i knävecket.

Idag får jag sitta hemifrån och jobba, det går inte att köra bil i detta tillstånd.