I eftermiddags var jag och Carina ute på en löptur. Det blev 7,82 km totalt med bakåtintervaller. Och det gick undan. Jag var nere i 4:30 tempo och det är djävligt snabbt i min värld. Detta skall jämföra med europalöparen Rainer Koch från Tysklnad som leder Transeuropean Footrace. Han sprang den första etappen från Göteborg till Sjövik - drygt 48 km - i ett snittempo på 4:28 per kilometer! Och då sprang han för 34:e dagen i rad. Reeescept!

Nu håller jag på med att göra lite middag till oss och samtidigt lite matlådor till jobbet. Korv Stroganoff - min absoluta favvorätt - jag blir aldrig trött på den rätten. Sedan tänkte jag vika lite tvätt till söndagsfilmen och därmed vara klar för veckans utmaningar på jobbet. Nästa helg är det Stockholm marathon. Skall bli kul att få bli trött. Jag kommer att tänka på SVT sports ord om Andreas Falk: "Han älskar striden mot sig själv. Striden mot den kropp som skriker stanna. Han springer för att känna känslan när han har besegrat sig själv. Än så länge är han obesegrad."  Woow! Dom orden har gjort djupt intryck på mig. Dom orden skall jag bära med mig i många lopp och jag kommer alltid minnas att jag var en av dom som hade förmånen att få se dessa människor. Något jag aldrig kommer att glömma. Det är så jag också känner och skall svara när någon fråga mig om varför jag håller på. Bullseye!

Idag känns det lite piggare. Jag blev väckt i ottan (10:30) av Carina som hade dukat upp en engelsk frukost i köket. Efter ett par muggar kaffe, kom medvetandet tillbaka och jag kunde till fullo avnjuta denna frukost. Trots att jag blev väckt var det en himla trevlig morgon. Det kommer att bli lugnt idag. Kanske ett träningspass. Vi får se.