Idag skulle jag cykla Mjörn Runt med Eva och Nisse. Fy och helvete att behöva offra en sovmorgon. Men prognosen hade lovat uppehåll och när jag vaknade på morgonen, så stack jag ut nosen och tittade. Dimma, helt vindstilla och framförallt inget regn. Fine, ser ju bra ut trots allt. Hade jag sett minsta regndroppe hade jag omedelbart påbörjat omsomningsprocessen.

Men nu blev det till att ondolera sig för en 6 mils cykeltur. Idominaslva i skrevet och tumma tröja med västa och knickers. Upp vid starten i Alingsås mötte jag Eva och Nisse. Taktfast tågade vi bort till sekretariatet och efteranmälde oss.

När vi kom tillbaka till bilarna, gissa vad som hände? Jo! Det började regna. Först några droppar, sedan blev det mer ihållande. Vi hann till och med bli blöta. Nu var det inget kul. Efter att ha utbytt fåniga blickar, typ gågelholk med varandra så kom den givna diskussionen. Skulle vi verkligen ge oss iväg? Jag kände definitivt inte för det. Jag hade för lite kläder för ett regn och jag vet inget som är så djävligt som att sitta på en cykel och bli blöt. Man blir snabbt nedkyld och fryser in i märgen. Hade jag haft såpass mycket vett i skallen att jag tagit med mig min multisportjacka, hade jag inte ens tänkt tanken på att avstå. Nu hade jag inte det. Eva var inne på samma spår och regnet avtog inte.

Lika taktfast traskade vi tillbaka och lämnade in nummerlapparna. Det var ta mig fan första gången jag har brutit en tävling innan jag startade. Håller just nu på med att designa en brevbomb till SMHI....  hörde Ni det!? FRA!?