Större delen av dagen tillbringades på urologen på Sahlgrenska. I och man är upp i 50+ skiktet, så är man ju ingen Tarzan längre. Så klassikern med prostatabesvär har drabbat även mig. Med andra ord det är ingen fart på strålen längre när man pissar och det börja ta sådan tid att jag måste snart planera in dessa besök i min outlook. Och just nu är det så illa att jag skulle förlora om jag raca:ade mot kaffebryggaren. Men idag blev det undersökning m/omfattande. Och läkaren kom fram till att detta kunde åtgärdas med ett så kallat kirurgiskt ingrepp. Men andra ord jag kommer att få en date med skalpellen. Det visade sig att jag inte har nogon förstoring av prostatan värd att tala om, men det är förträngningar som man vill öppna upp. Och så får det bli.

Någon gång efter semestrarna (och mitt 48 timmars) så kommer jag att bli kallad till operation. Man skall då lägga någon form av ryggbedövning innan dom går in på baksidan kuken och rotar. Sedan blir det en övernattning och sedan sparkas jag i sann ekonomisk anda ut från salen för att ge plats åt någon annan stackars djävel. Efter ingreppet måste jag hålla mig still i två veckor. Jag kan tydligen simma. Men skall undvika löpning, cykling och sådant där man anstränger bukmuskulaturen. Detta enbart för att att sår skall återhämta sig och för att det inte skall bli infektioner. Två veckor kan jag fixa. Man kan ju powerwalka och simma. Bara det inte krockar med Rosa bandet spinningen.

Det blev en hektisk dag. Jag insåg att jag inte skulle hinna med träning under dagen, så det fick bli en morgonlöpning istället. Dvs upp i svinottan och ut och spring. Turen blev den gamla vanliga upp till Humlebadet och tillbaka. Av någon anledning drog jag en extrarunda till Partille station och sedan hem igen. Vädret var kanon trots en liten kylig start (3 plusgrader). Tempot var ganska behagligt även om det senare visade sig vara ett ganska högt tempo ändå. Ett tecken på att man bli bättre. Knäet bråkade inte heller, så allt kändes bra.