Kvällen, blev en LEK-kväll. Samling denna gång i Lindome i dessa urskogar. Jag klarade mig bra och kunde navigera dit med hjälp av telefonen. Träningen utgjordes för min del av ett stavgångspass. Kenth lånade mig ett par stavar. Totalt traskade jag 3 kilometer med dessa och det fick räcka.

Efteråt blev det lite käk och det hela övergick till en allmän hobby- och pysselkväll på temat smartphones. Vi får se vad vi tar uipp istudiecirkeln nästa onsdag.

Idag skulle jag till Östra för provtagning och för att ta ett EKG dessutom. Jag fick då infallet att jag faktiskt kunde promenera dit. Så istället för träning på UI-banan blev det powerwalk till Östra istället. Det bjöds på en hel del uppför, men det var inga problem. Jag navigerade dit med hjälp av appen Wise-pilot som funkade bra. Men jag har ändå en stark känsla att det inte var den absolut närmaste vägen. Men totalt blev distansen inte mer än 5,6 km, inte mer än två utökade varv på UI-banan. Riktgigt nöjd är jag med det.

Mikael Andersson, från Skultuna, tävlandes för Västerås LK. Passerade mållinjen på Mount Whitneyportalen - 2550 m över havet och efter 135 miles (217,3) 34 timmar 5 minuter och 25 sekunder efter starten i Badwater i Death Valley - 86 under havet.

Han har sprungit genom en av världens varmaste platser. varit utsatt för hetta, hård vind och klarat av 4000 höjdmetrar. Detta har inte någon annan svensk tidigare klarat av. Micke skriver ultrahistoria i detta.

Det är en prestation som går långt utöver det vanliga och jag finner faktiskt inga ord. Att fått följa detta har för mig varit en högtidstund och Micke insprirera mig att göra så mycket jag någonsin kan för att besegra min sjukdom , komma dit och uppfyllan en av mina absolut största drömmar.

Grattis Micke, till en fantastisk fantastisk prestation. Jag förstår att Du har haft det riktigt tufft uner den andra halvan av loppet och ser fram mot att få höra hela Din berättelse.

För mig har det varit två dagar med mervärde, endorfinkickar. Tack för underhållningen Micke. Många har följt Dig. Det här är otroligt stort.

En gammal mailadress jag har haft i många år kommer nu att försvinna. Det är sinus@tele2.se. Jag fick ett mail från Tele2 som sagt att dom vill avveckla denna adress eftersom jag i övrigt inte är kund hos dom. Det kan jag väl i och för sig förstå. Så om den mailadressen ligger kvar i Era kontaktböcker, så kan Ni plocka bort den, nur går den i graven.

Jösses! Jag har ju knappt hunnit blogga idag. Allt fokus har varit på Badwater. Nja, en sanning med modifikation. Jag och Carina firade också vår årsdag med att äta lite varmrökt lax och avnjuta ett gott gals vin. I 7 år har vi delat glädje och sorg. Det har varit sju betydelsefulla år av mitt liv. Utan denna fantastiska Kvinna vid min sida, så vete tusan hur det stått till med mig idag.

Det blir väl kanske sista gången vi firar årsdag så här. För den 1 september gifter vi oss och då blir det bröllopsdag som gäller. Här snackar vi uppgradering av stora mått.

Tack Carina för att Du finns.

Jag är helt uppslukad av Badwater. Trots kassa websändningar har det varit rejäla endorfinkickar. Min dröm att få komma dit blir bara starkare. Idag ligger mina tankar fokuserade hur jag skall göra för att övervinna min sjukdom och slutligen kunna stå på startlinjen. Bara att få komma dit och starta med nummerlapp är som en seger.

Nu har jag sovit ett par timmar och fortsätter min Badwaterbevakning. Det är spännande och tätt i ledningen. Micke verkar gå bra fortfarande och kämpar sig just nu uppför mot Townes pass. En hemsk stigning. Jag blir bara så sjuk av längtan att få komma iform, träna och springa detta fantastiskt och galet tuffa lopp.

Nu börjar vi gå in på nattimmarna och trots att webbsändningen är mer eller mindre kass blir det intressant att följa löparna. Micke har passerat marathondistansen på knappt 4 timmar och än så länge ser det lovande ut för honom.