Jag har sovit som en stock och vaknade mellan två luftmadrasser. Ytterligare en ny dag i tattarlägret med lite nya aktiviteter. Efter den livsåterställande koppen kaffen, masade jag mig upp en våning och kollade in våra nymålade rum. Jag kan lugnt konstatera att det blev liiiite mer klara färger än vad jag hade väntat. Nyanserna är lite skarpare och mörkare än vad vi trodde. När vi kollade på färgkartorna i affären, såg dessa mycket ljusare ut, måste jag säga. Men vi har inte lust att vela mer med detta. Det blir en strykning till sedan är det klart för inflyttning. Jag tror att när vi fått in möbler och dylikt kommer det inte att se lika pastellklart ut som det gör nu. Jag har i och för sg inga problem ändå med detta. Jag skall sova och jobba i respetive rum och inte sitta och glo på väggarna.

Skulle det bli för djävligt får vi la köpa oss en ny hink med ljusare kulör. Inte mer med det.

Efter att ha målst, så blir man hungrig. Med andra ord dags för mat. Det blev biff Stroganoff med ris. Det hela sköljdes ner med ett glas vin. Nu sitter jag i vardagrummet och tittar norröver. Alldeles svart på himlen. Vänder jag blickenåt andra hållet och kollar, så är det klart och fint utmed hamnen. Jädrans vad jag har det bra...

Vi sket i relaxen, utan drog upp till övervåningen och målade. Vi tog varsitt rum. Jag arbetsrummet och Carina sovrummet. Nu, ett par timmar senare, så var vi klara med det. Det blir ytterligare en strykning i morgon. Nu, däremot! Nu skall det slappas....

Nu?? Näe, vi måste återhämta oss efter det här djävla datortraumat... Vi kör i morgon. Hårt och skoningslöst.

Idag körde Carina på sin dator som inkan tinkan. Livet levde, gräset var grönt och fåglarna kvittrade. Lite senare drog vi ut för att köpa färg och hämta prylar i Gråbo. Vi hämtade ner lite matvaror, våra trådlösa tangetntbord, extern hårddisk och nätsladd till in dator. Allt slängdes ner i en kartong.

När vi om hem ställde vi kartongen i vardagsrummet. Sedan började vi med att slänga in en tvätt i tvättmaskinen och laga lite mat. Eter en god måltid skulle vi kolla läget ute på internet innan vi började måla. Det var inga problem för mig. men Carina såg allt mörkare ut i ansiktet. Den förbryllade min övergick i svordomar och andra vredesyttringar. Hela Hennes dator hade fått totalfnattet Fridolf. Allting låg och självscrollade, dialogrutor flög upp och ner och fanskapet bar sig allmänt illa åt. Teori 1 var att det rörde sig om ett virus. men den förkastade vi. Därefter lyckades vi efter mycket om och men rensa cache och cookisar i Firefoxen. Hjälpte inget.

Carina var nu på G att introducera sig i sporten kast med liten dator. Fast det behövdes aldrig gå till sådana handgripligheter. Hon startade om datorn för n:te gången i ordningen. Denna gång i felsäkert läge. Och det var samma fel igen. En snabb blick i Carinas numera totalmörka ansikte gav mig ommedelbart insikten att den fågeldjävel som överhuvudtaget kvittrade, om än bara så i ultraljudets frekvensband, skulle gå en oerhörd död till mötes. PC-djäveln låg riktigt illa till. Molnen hopade sig och det var mörkare än i Riddar Catos land.Vid ett tillfäller då Hon startade om och skulle in i felsäkert läge, som kom Hon in i BIOS:et istället. Och där stod datumfältet och bara loopade. Helt hysteriskt. jag fattade nada. Det varbara att ta sig ut fort som fan.

Jag blev inte heller klok på detta. Carina ringde ett antal behärskade samtal till supporten för att reda ut detta. Vi (jag, Carina och supporten) var omväxlande inne på följande actions:

systemåterställning

köra addaware

köra antivirus

göra ominstallation

kasta ut Vista och installera XP

och en djävla massa andra kuligheter.

Vid det sista samtalet med supporten, fick vi frågan om vi hade kollat tangentbordet. Det kunde vara en tangent som hade hängt sig. Logiskt. Vi kollade, men icke. DÅ!! Då slog det mig att carinas trådlösa tangent låg i flyttlådan! Carina öppnade kartongen och tog upp det. Efter en omstart, var allt som det skulle. Det visade sig att det trådlösa tangentbordet delade samma styrenhet som Hennes trådlösa mus (ja, ja Ni vet vilken jag menar) och därför låg tangentbordet inkopplat. Eftersom det låg prylar ovanpå och tryckte ner några tangenter så överfördes dessa till datorn. Där ser man, så enkelt det kan vara ibland.

Nu kom åter ljuset tillbaka, fåglarna återupptog sin underbara sång och gräset har aldrig varit så grönt. Carina min underbara sambo, sitter nu vid datorn med ett avslappnat brett leende och har så gjort en längre tid nu. Det är nästan så att man kan tro att Hon blivit stelopererat.

Vi har lärt oss att när man flytta ett trådlöst tangentbord så skall man plocka ur batterierna innan man lägger ner den i kartongen.

Och det var kväll den sjunde dagen...

Nu har vi varit iväg och inhandlat målarfärg till sovrum och arbetsrum. Passade även på att göra lite andra ärenden.

Nu har vi käkat lite och känner oss mätta och belåtna. Fram med rollers och penslar. Här skall målas.

Nu har vi bort i Partille i en vecka. Det känns riktigt bra. Vi åkte en sväng till hålan Gråbo idag efter jobbet. Det kändes inte bra, det var som att resa tillbaka till sitt förflutna. Som tur var blev det ett kort besök där.

Väl hemma i Partille igen, blev det ett försenat after work på den lokala krogen med alla lokala original. Det är ju en upplevelse i sig.

Jag är kluven, när jag läser om att Carolina Gynning hängt ut namn och personnummer på några som trakasserat henne (enligt henne själv). Nu har dessa "mobbare" polisanmält henne för detta tilltag. Jag kan köpa deras argument att de med negativa kommentarer i hennes blogg vill ge en annan bild av den som Carolina ger. Nu har jag inte varit inne och läst denna blogg (gudskelov) och sett om dessa har varit anonyma eller inte. Men på ett sätt har båda rätt.Ni som läst min blogg vet att jag är fullständigt rabiat allergiskt mot den här trenden att vara anonym. Vill man vara anonym och har orsak till det. Ja, då skall man hålla låg profil och inte valsa runt på forum, bloggar etc och skrivit inlägg. Jag anser att man skall stå för det man skriver. Det är under inga omständigheter OK att vara anonym och gå in på forum, bara för att skriva en massa skit och ägna sig åt personpåhopp. Det finns tyvärr många som ägnar sig åt detta (trollen). Det är höjden av feghet, det är lågt stående människor som sysslar med sådant här och jag har ett enda skvatt till övers för dessa typer.Kommer det tykna kommentarer i min blogg tar jag in dom om jag vet vem personen är och om tykenheten/kritiken är befogad. Men skall någon vräka ur sig något totalt felaktigt eller kränkande grundat på mer eller mindre intelligensbefriade antaganden hos mig och gömma sig bakom en signatur, då kan denne rent ut sagt dra åt helvete. Jag tar in negativa kommentarer också. Sedan jag börjat blogga är det bara två kommentarer som jag inte godkänt. Det har rört sig om rena personpåhopp - båda anonyma.Men då kommer snart herr eller fru rättrådig i bästa jantestil och ylar om censur och att man inte får uttrycka de åsikter man vill. Jepps, visst är det så här. Men! Det är min blogg, jag bestämmer vad som skall stå i den ingen annan. Har man problem med detta och inte får kasta skit som man vill, ja då är det bara att dra till någon annan och terra där. Så enkelt är det. Uttryck Dina åsikter, men stå för dom. Hur svårt är det?Tillbaka till denna Gynning. Personligen anser jag att hon är en pajas, som bara rider på kändisskap från Big Borther och har egentligen inte tillfört något alls. Men om hon känner sig kränkt så är det faktiskt upp till henne att stänga sin blogg eller konfrontera sina så kallade mobbare. Eftersom hon har lagt ut deras identitet, så har dom med all sannolikhet uppträtt anonymt (det är mitt antagande utan att ha läst bloggen). Och om så är fallet, tycker jag att det var bra gjort att identifiera och hänga ut dom. Jag hade gjort exakt likadant själv, helt tveklöst.Dessutom tycker jag att det är himla bra att man hänger ut namn på kriminella också. På Aftonbladet har man lagt ut bilder från en övervakningskamera, på det där jäkla psykfallet som står och skjuter rätt in i en krog på Stureplan, bara för att han inte fick komma in. Hur djävla dum får man bli? Och varför har man maskat bort hans ansikte? Visa upp honom så att folk vet vem det är och kan hålla sig borta från puckot. Näe, samhället pratar om att han skall få vård. I helsicke heller. En som som han skall bort från gatan, en som som han skall inte få vistas bland hederligt folk.

Men det kanske är därför jag har så få kommentarer, eftersom man inte får vara anonym hos mig. Där ser man, vilket kurage det är hos svenskarna....  *ler brett*