.... Ni uthålliga som orkar läsa mitt gnäll och mina moralkakor. Ni måste vara ena hårdnackade djävlar. Men någon måste leverera dom. Jag inser mycket motvilligt att mentaliteten idag är helt annan än för 40 år sedan. Ett ord som är utrotat i dagens yngre generationer är ordet respekt. Det finns inte idag, såvida man inte är snortande hiphopare som står utanför en nattklubb som han inte kommer in på med en pistol i näven, som man inte ens kan hålla riktigt, utan vrida ett kvarts varv. Där står fanskapet och skriker reeeeeespect! Undrar om han vet vad ordet betyder, när han står där med sin kukförlängare i näven? Och alltihopa bara för att idioten inte vet vad ordet nej betyder.

Näe! Nu skiter vi i det. Vi som gör rätt för oss tar en kopp kaffe och samlar krafter inför dagens arbete eller dagens arbetsökande. Lycka till med tisdagen.

Läste i Aftonbladet nu om 269 bilar som är inblandad i en seriekrock på Autobahn i Tyskland. När man tittade på bilderna därifrån så ser man många bilar rejält tillknycklade. Ett under att ingen omkom i denna masskrock. Kan man utgå från att tyskarna håller bögavstånd? Och att en och annan flane satt och pratade i telefon.

Idag är det prick 40 år sedan människan landade på månen. En händelse jag minns väldigt bra. Jag uppe den natten med mamma och pappa och tittade. Och jag fick lov att vara uppe så länge. Vi  satt och kollade på en gammal svartvit TV med taskig antenn ute i skogen och det var himla fantastiskt att få uppleva det ögonblicket. Redan då som 13 åring insåg jag att jag bevittnade världshistoria. Jag var redan då historieintresserad och det intresset har inte på något sätt minskat, snarare tvärtom. Historia är ett mycket fascinerande ämne.

Idag var jag på Landvetter och vinkade av Mikael inför sin pilgrimsresa till Japan. Han flyger hem igen den 11 september (av alla djävla dagar). Jag önskar han ett stort lycka till. Det han kommer att göra är helt fantastiskt och för en vanlig svensson: once in the lifetime. Näe... jag är väl inte avundsjuk.

Dessutom fick jag se svenska damlandslaget i fotboll checka in med flyg till Helsingfors. Jaha...  det vär väl trevligt.

På hemvägen från Landvetter så hjälpte jag till vid en olycka. Jag såg hur ett par på MC körde vält i en kurva på den hala vägbanan och dom hade inte hög fart. Vi var några som stannade och rusade till. men det hela hade gudskelov slutat väl. Dom var inte skadade utan mest omtumlade och lite skakiga, så det kändes ju skönt. Jag hjälpte mannen med att resa upp MC:n och andra tittade till kvinnan. Men allt var OK och vi behövde inte ringa ambulans.

Innan jag åkte hem, passade jag på att hämta ut mina nya kursböcker. Här skall pluggas!

Bredvid oss ligger ett servicehus och äldreboende. Det är väldigt ofta man ser personalen på baksidan, som står och röker. Fan vad äckligt det måste vara att bli behandlad av en rökare och känna stanken från dom. För dom stinker och det är inget dom själva märker. Bara deras omgivning. Nope. Jag vill inte bli gammal och vårdad i Partille kommun.

Idag startar den sista arbetsveckan innan semestern. Då skall jag vara ledig i 5 veckor. Det skall bli så himla skönt. Jag skiter fullständigt i om det regnar eller är gassande sol, jag skall vara ledig och träna och göra det jag vill. Inga måsten, ingenting.

Veckan har börjat bra. Inte ett enda mail i supportlådan på måndag morgon. Nackdelen är väl att det blir en lika seg vecka som förra i så fall. Om så är fallet så blir det nog den första gången i min IT-karriär då det har varit lugnt innan semestern. Annars brukar det vara fullständigt kaos.

Jag kollar på TV4 och det är ett av deras otaliga reklaminbrott. Bland annat är det ett inslag med Karin på Mekonomen. jag är lika fascinerad varje gång att se henne gå runt i lokalerna och prata och hela tiden stirra upp i luften. Är det Gud hon pratar med? Eller vem fan är det. Eller sitter kunderna uppe på någon lagerhylla? I alla fall måste hom gå framåtböjd om hon skall ha normal ögonkontakt med vanliga kunder och det ser ju också konstigt ut.

Nu har jag suttit en stund och spelat det klassiska tetris. Ja, för väldigt unga typer som fortfarande baddar ansiktet med sprit för att få bort finnarna, kan jag nämna att det är ett datorspel. Inte lika avancerat som WOW eller CS, men löjligt beroendeframkallande.

När jag efter ett parti annonserade att jag hade spöat Carinas PB, vaknade Hon abrupt upp ur sin datorkoma. En febril aktivitet utbröt och av någon outgrundlig slump hör jag en välbekant midi-slinga spelas på Hennes dator. Hon verkar ha svårt att ta ett nederlag, men det är väl lika bra att Hon vänjer sig vid min totala tetrisdominans....