Idag har det varit ett hårt träningspass på I-trim. Efter lite stretch och en härlig dusch, så steppade jag in till min morotspiska Linda för veckovägning. Och se på fan! Nu vägde jag 94,7 kg och ändå hade jag väldigt mycket vätska kvar i kroppen! Förra torsdagen vägde jag 96,5 kg. Jag gick ur programmet på fredag eftermiddag och åt rejält (på Karis uppmaning) på båten. Tog in normalt under loppet. Jag svullnade upp i händer och ben rejält. När jag kom hem på måndag kväll visade vågen 98,7 kg. Sedan har det sjunkit undan.

Jag är bara så nöjd med resultatet. Trots detta massiva matintag kunde jag gå ner ända. Nu börjar jag hitta balansen mellan träning och kost. Hurra!

Jäklars vad jag fryser. Sitter här på jobbet och får pälsa på mig en extra fleecetröja. Min omgivning ser det inte ut att gå någon nöd på. jag misstänker att man fortfarande är lite labil i kroppen efter helgens underbara 24 timmars.

Det är bara att bita ihop....

Igår var det full rulle med Carinas dator. Jag har en dockningsstation för hårddiskar. Vi var tvungna att plocka ur hårddisken från Hennes dator för att kunna tappa av alla Hennes filer. Hårddisken var inga problem att läsa däremot går det inte att se något på skärmen, bara massa olikfärgade ränder. Med andra ord så har garfikkortet lagt av.

Men den supporten dom har för hem-PC ger jag inte ett enda cent för. Carina ringde klockan halv sju och hamnade i telefonkö. Hon valde att dom skulle ringa upp och Hon behöll sin plats i kön. Inte fan ringde dom. Hon ringde upp två gånger till, men Hennes telefon var död och det var den fram till klockan 22 då supporten stängde. Ursvagt är ett milt uttryck.

Så nu lär det bli PC-shopping på Mediamarkt till helgen, för att ringa supporten är ju puckat.