Idag satte jag garanterat PB i att gå. Först två utökade varv på ultraintervallsbanan, när jag och Carina letade efter Hennes telefon. Sedan blev det en promenix till Allum och Telenorbutiken. Nu på kvällen så gick vi med LEK-gänget ytterligare ett varv på UI-banan. Så totalt har jag nog gått 7,5 - 8 km idag. Jeeesuuus!

Här har det inte varit tid att blogga idag, Stackars Carina hade tappat sin telefon under morgonens träningspass. Det blev snabbutryckning och search party efter den. Vi gick banan Hon sprang två gånger och letade, men inte fan hittade vi den telefonen, trots att jag hade med mig min och ringde och ringde på Hennes telefon. Den var väck.

Så det blev hela svängen med att spärra telefonen, ringa och polisanmäla, ringa försäkringsbolag. Hej och hå.

Till slut kom vi till Telenorbutiken, där Hon kunde få fatt i en ny telefon, med hjälpa av diarienummer och försäkringsskadenummer. Vilken röra.

Jag passade också på att byta telefon och förlänga mitt abonnemang. Praktiskt taget hela dagen har gått åt för detta. Som tur var hann vi med LEK ikväll också

Jaha! Och hur kom jag nu in på detta? Av någon okänd anledning, började jag grotta i mina MP3-filer som jag har när jag är ute och springer. Nu kan jag inte släppa detta. Det är ju så läckert att lyssna på alla låtar. Kanske är det för att jag letar efter en lite "kamplåt" som skall bli min ledstjärna under rehaben...

Nu har jag lämnat av utrustningen för mitt 24 timmars blodtryck uppe på Östra och efter lite diverse ärenden är jag åter hemma. Jag känner mig fortfarande lite off idag. Det märktes väldigt tydligt när jag inte gick på medicin. Hela dagen känndes det konstig inom mig och det tog hela dagen innan jag fattade hur det låg till.

Om en liten stund skall jag åka upp till Östra och ta bort mig 24 timmarsblodtryck. Har fått lite vibbar från sjukhuset när jag gått med den prylen på mig. Det skall bli skönt att få av den.

Är inne i en liten neggig spiral just nu. Jag vaknade kvart i tio idag och missade morgonmedicinen med nästan 2 timmar. Jag kände mig inte på topp igår. Idag känns det i alla fall lite bättre. Det finns en oro och otålighet inom mig som tydligen inte fått komma ut. Så jag får jobba på detta idag. Kan ju för fan inte sitta här och vara neggig resten av livet.

Jag måste nog erkänna att jag känner mig lite off idag. Jag går runt och irriterar mig på skitsaker. Sedan blir jag irriterad på mig själv för att jag går runt och irriterar mig på dessa skitsaker. Vad fan är detta för ett hamsterhjul jag har hamnat i? Även blodtrycket ligger högt. Skit!

Mitt skrivande om mina upplevelser den 11 maj och framåt fortsätter och det sväller. Jag börjar till och med researcha. Det hela tenderar till att utmynna i en bok. Jag dubbelkollar fakta och upplevelser med bloggar och dagböcker som personalen skrev på sjukhuset. Nu har jag till och med beställt utdrag ur min patientjournal, för att stämma av. Mina minnesbilder från den första riktigt traumatiska veckan är ganska gelsa och jag hoppas att journalerna skall räta ut några frågetecken.

Det känns riktigt bra att få skriva om detta. bearbeta det som har hänt och gå igenom det en gång till. Fast nu skriver jag också om mina egna känslor och hur jag upplevde det hela. Jag tänkte också fylla på med lite bakgrund och hur jag nu går vidare framåt för att komma tillbaka till löpningen. Håller även på med en lite faktadel om aortadissektion.

Så jag inser att när jag är färdig har jag faktiskt material till en hel bok. Kanske man skall ge ut den, frågan är bara om någon köper den? Men jag får skriva av mig och bearbeta detta, det är huvudsaken.