Kom att tänka på att det inte bara är till och från jobbet träning jag skall planera. Hade även tänkt att tillbringa påskhelgen med att hitta lite nya löprundor. Jag har sett på hitta.se att det finns lite stigar som förbinder Gråbo och Floda. Så därför tänkte jag att köpa en fältkarta för ändamålet och ge mig ut.

Jag börjar också att fundera på en höstmara någonstans lite mer avlägset beläget än Slottskogsvallen, eller kanske en ultra.

Jag har inte hunnit landa gårdagens omtumlande händelser. Men det var avgjort roligare att gå till jobbet idag.

Jag hade tänkt att träna idag, men jag var så trött när jag kom hem att jag bara föll ihop i en hög på soffan och somnade. Jag var sanslöst trött. Istället så kommer jag att köra en liten lunchlöpning imorgon iställey. Kanske springer jag bort till Örnnästet och tillbaka. Vi får se. Men det var lite skit att jag inte kom ut i det fina vädret. Jag har även lyssnat färdigt på boken Marathonmarschen av Stephen King. Den var sådär. Nu har jag börjat med den fjärde boken av Conn Iggulden - Krigets Gudar som handlar om Julius Ceasar, fast i en lite mer skönlitterär tappning där lite lättfakta är inbakad. Dom tre föregående har varait helt OK. Det gäller att ha lite tidsfördriv i bilköerna.

Nu skall jag även börja fundera igenom träning på jobbet (luncraster) samt att ta sig till och från jobbet, både till cykel och till fots. Jag skall packa ihop en liten väska med ombyte som jag kan ha stående på jobbet och fixa lite andra praktiska detaljer.

Idag har varit en av de absolut djävligaste dagarna i mitt liv. Idag var dagen vi skulle få besked hurvida man skulle bli uppsagd eller inte.

När jag kom in till jobbet i morse, blev jag direkt inkastad i akuta problem som måste lösas idag. Vi var tvunga att göra en datakonvertering till en ny återförsäljare som skall igång på fredag. Den tidigare konverteringen hade gått fel och vi fick nya filer från våra engelska kollegor att kopiera in. Samtidigt rådde en dödens stämning i landskapet. Vi var ju bara intresserade att få besked. Men mitt i allt detta skulle vi fokusera på att göra en konvertering rätt. Alla hade sina tankar på ett helt annat ställe. Det var ingen lätt situation. Samtidigt som vi jobbar, blir våra kollegor inkallade till chefen en och en för att få besked. Ett öga på skärmen och ett öga ute i landskapet. Det var så fruktansvärt surrealistiskt. Går filkonverteringen rätt? Glädje. sorg och ångest runt omkring oss i samma veva. Vad var verklighet? Ja, det går inte att beskriva.

Den som blev uppsagd kom tillbaka med en grå mapp i näven med information angående vad som gäller. Varje gång en kollega kom tillbaka, tittade alla på om händerna var tomma eller inte.

Till slut kom turen till mig och jag påbörjade vandringen till rum 421 på andra våningen där min chef satt och väntade. Det var en lång vandring. Ju längre jag gick, desto häftigare blev andhämtningen och pulsen steg. När jag gick uppför trapporna kändes det som om jag fick mjölksyra i låren. När jag öppnade dörren till rum 421 och klev in, så gick min blick överallt. Var är mappen? Var är mappen? Men innan jag han slutföra okulärbesiktningen och sätta mig tillrätta sa min chef "Du kommer inte att bli uppsagd" och sprack upp i ett leende.

Jag sjönk bara ihop. Jag hade oroat mig sedan varslet lades i november och var inte alls övertygad om att jag skulle klara mig. Jag har varit med förut och sett hur all logik sätts ur spel vid sådana här tillfällen. Jag vet inte hur jag reagerade. Det var som att vara i ett vakuum. Så overkligt, men ändå verkligt.

Der var ingen tid för återhämtning och reflektioner. Jag blev direkt inkastad i konverteringen igen. Vi hade fått nya filer från engelsmännen. Jag blev till och med tvungen att jobba hemifrån, när jag kom hem. Jag får ingen tid att reflektera, att reagera. Nåväl, jag tar mig denna tid imorgon. Jag kunde i alla fall få rensa skallen lite under ett spinningpass på kvällen. När jag kom tillbka från spinningen fick jag ringa ett jobbsamtal och kolla mail. Nu har jag satt i mig några segeröl. Det får väl bli mitt lilla firande idag.

Nu tror jag att motivationen kan komma tillbaka och framför allt. Nu kan man planera resten av året, vilket inte har kunnat göra sig innan.

Detta har varit en av de värsta dagarn i mitt liv. Jag har aldrig upplevt något liknande och kommer nog inte att få göra det i framtiden heller. Detta unnar jag inte ens min värsta fiende. Hela processen har varit som en lång utdragen skenavrättning. Nu kan jag äntligen blicka framåt.

Idag så jag lääänge, med betoning på länge. Jädrans vad skönt det var. Hade vissa planer igår på att köra alpspinningen. Men dom övergav jag fort. Öpnnade dagen med lite städning. Därefter har jag stått vid spisen och lagat en himla massa mat, som skall bli matlådor till jobbet. Man sparar grymt mycket pengar på detta. Varför skall jag betala närmare 70 spänn, varje dag för bambamat?

Håller även på att avsluta ett pass i tvättstugan. Så nu är det rent hus härhemma.

Strax innan nio i morse begav jag mig ut på min planerade långpanna. Jag sprang mot Stenkullen och sedan vidare till Floda. På vägen till Stenkullen, mötte jag Marie en av ledarna för bland annat spinning på Lerums Sportcentrum. Vi bytte några ord innan jag fortsatte. Löpningen var inga större problem och jag höll ett makligt tempo. Vid Floda stannade jag till en kort stund och plockade av mig lite kläder, det hade redan hunnit att bli varmt.

Mellan Floda och Norsesund sprang jag fel och hamnade på Öijareds golfklubb, men fick vägvisning därifrån till Norsesund. Tyvärr renderade mig denna felspringning 3 km extra löpning. Vid Norsesund tog jag ytterligare en kort paus med stretch. Fortsatte nu på natursköna vägar. Efter Norsesund stötte jag på en ovanlig vägskylt. En varningsskylt for Elderly People. Kolla in bilden. Passerade Västra Bodarne och kom in ett större naturområde, där jag slutligen passerade Bryngenäs lantgård. En fantastiskt vacker område och själv gården består av väldigt vackra byggnader.

Nu börjar jag närma mig utkanten av Alingsås. Då kommer  lite smärtsignaler från vänster knä. Jag saktar in och dom försvinner. Börjar jag springa igen så kommer det tillbaka. Ingen stark smärta, men man kan förnimma den. Detta gör att jag måste ta det lugnt långa sträck. Det passar i ochför sig bra, för det är många och långa uppförsbackar.

Men jag kan konstatera att om jag fortsätter förbi Aliingsås, finns bara Landsväg ner till Sjövik. Inga butiker inga bussförbindelser etc. Kör jag vidare måste jag helt enkelt ta mig hem. That's it! Detta faktum får mig att fatta beslutet att stanna i Alingsås och inte fortsätta. Jag vill gärna vara skadefri nför kommande evenemang. Så angeläget är det inte att ta sig runt Mjörn. Det kommer fler tillfällen till detta. Så i stället för att springa in i Nolhaga fortsätter jag förbi och bort mot järnvägsstationen och tar pendeln till Lerum för att sedan byta till buss 525 mot Gråbo. Alingsås blev så att säga en deadline. Sista chgansen att återvända. Jag tog den. Men jag fick i alla fall springa till Alingsås och et har jag inte gjort förut. Banan är väldigt jobbig. Speciellt mellan Floda och Alingsås. Totalt var jag ute i drygt 4½ timmar (pausar inte inräknade) och jag sprang totalt 33,28 km. Det får jag vara nöjd med i detta strålande vårväder.

Bilderna är som följer.

Banprofilen på banan jag sprang.

3 bilder från Bryggenäs gods och gård.

Slutligen framme vid Alingsås.

Nu har jag nog i princip bestämt mig. Jag ger mig ut imorgon och springer Mjörn runt. Håller på att studera kartor, dricker carboloader och gör iordning utrustningen. Skall även ladda MP3:an med en ny bok - Stephen Kings: Marathonmarschen. Håller även på att preppa Ipoden. Även mobilenladdas upp. Skall i löparyggan packa ett ombyte kläder samt lite voltaren och idominsalva. Patter för SOS etc. Det blir lite plock.

 Vädret ser ut att bli kanon. Nästan 10 grader varmt, solsken och nästan ingen vind. Denna helg som kommer skall jag njuta. Jag vet inte om jag kan det på onsdag efter jobbet, men då skall jag nå något poistivt att se tillbaka på.

Minsann! Idag är jag grsänkling för en kväll. Carina är hemjuden till en arbetskamrat på lite lätt galej. Himla bra tycker jag. Hon behöver komma ut och få koppla av. Själv har en idé poppat upp i min skalle, som gör att jag sitter här och planerar.

Det verkar som om vädret på lördag, milt uttryckt kommer att bli bra. Då skulle jag vilja göra en lånpanna med stort L. Jag funderar på att springa runt Mjörn. Det skulle bli en fin terapi medan man väntar på att helgen skall gå och få ett besked nästa vecka, positivt eller negativt. men just nu är väntan svår.

Jag sitter just nu och kollar upp rutten och planlägger i allmänhet. Uppmätt på kartan beräknas distansen vara ca 56 km. Väderprognosen pekar på strålande solsken, +9 grader och ca 2 m/s i vind. Ganska bra förutsättningar alltså och man kan ta dagen på sig utan stress. Än har jag inte bestämt mig. Men visst är jag sugen och jag sitter här och planerar, så risken är ju stor.

Idag är det onsdag, vilket innebär LEK (Löparsällskapet Efterkälken). Vi samlades idag vid Bunketorp utanför Lindome. Vi drog runt på den upplysta 2½:an. Det blev 2 varv för min del och lite transportlöpning. Totalt 6 km i den starkt kuperade banan. Kan inte hävda att den är löpvänlig. Men jag var positivt överraskad att benen kändes ändå så förvånansvärt pigga efter Skövde. Det ger mig poistiva vibbar (vad gäller träningen). Striden går vidare...