När jag kom hem från jobbet, så bytte jag genast om till träningskläder. Tänkte ta ett kort lugnt löppass som sista träning inför söndagens seedningslopp. Fast det blir inte riktigt som man har tänkt sig. Jag lydde Avas råd med att ta lite diskmedel på pulsbandet till min Garmin.

Väl igång sprnag jag och det kändes riktigt avslappnat. När klocka surrade till vid första kilometerpasseringen, så visade den att första kilometern hade gått på 5:52. Det var ju OK. Dessutom ingen pulsrusning. Diskmedeltricket verkar ju funka. Andra kilometern gick på 5:48. Det var ju väldans och ändå sprang jag ganska avspänt och tyckte att jag hade en trvelig takt. När tredje kilometern kördes av på 5:52 började jag att le inombord. Det var ju djävligt bra och jag kunde ju inte komma ihåg när det gick så här bra senast. Då fick jag för mig att försöka trycka på och hålla tempot den fjärde kilometern. Det är den kilometer som är jobbigast och mest kuperad. När klockan ryste till vid nästa kilometerpassering och visade 5:39 tappade jag hakan. Det var som fan! Då var det ingen tillfällighet i Skövde när jag var på väg mot en sub 5 timmar på maran.

Nu vaknakde jag till. Jag bestämde mig för att det här så kallade lugna genomkörarpasset inte längre skulle vara ett sådant. Jag skulle nu satsa på att kunna ta mig under 30 minuter på 5 km. Där har jag inte varit de senaste 4 - 5 åren. Jag kände att jag hade ganska gott om ork och bestämde mig för att göra ett försök. Hornen i pannan växte snabbt ut. Och den känslan när jag läste av klockan vid 5 km-passeringen var helt obeskrivlig. 28:54! Detta var verkligen ett kvitto på att min viktminskning gett resultat. Jag var naturligtvis uppe i puls, men kände mig inte död på något sätt. Nu gav jag allt den sista biten hem. Den sjätte kilometern blev min snabbaste och gick i 5:37-tempo. Jösses. Men då tog jag i, för att inte prata om de sista 470 metrarna som gick i 5:14 tempo.

Ja, vad säger man. Inte så mycket, jag går mest runt med ett leende på läpparna. Det här var verkligen långt över mina förväntningar. Jag hade kanske tankar på att vara på den nivån nån gång framme i maj - juni, men inte nu. Jag kan inte tänka mig en bättre avslutning på en arbetsvecka.

Nu skall det bli vila inför söndagens seedningslopp och där skall jag verkligen försöka göra ett allvarligt försök att ta mig under 60 minuter på milen. Ett mål som jag har drömt om mycket länge nu. Närmast var jag vid Midnattsloppet den 22 augusti förra året, då gick det på 1:02:02. Då vägde jag 98,8 kg. Igår visade vågen 86 kg blankt. Det borde gå om jag inte brände för mycket på dagens pass.

Igår kväll var det årsmöte på IK Jogg.se. Mötet tog ganska lång tid, dels för att vi behävde diskutera och reda ut lite rena ordningsfrågor som även resulterade i förslag till stagdeändring och dels för att vi hade så jäkla trevligt.

Ibland känns det lite polisaktig att peta för mycket i formalian när ett litet gäng entusiaster som brineer för löpning och samlas till ett årsmöte. Men tar man inte tag i dessa bitar och rättar upp dem nu, så kan föreningen  få ett problem senare när den växt och blivit större. För eller senare kommer som en deltagare sa, det alltid någon som känner sig orättvist behandlad och då kan ställa till med jäkelskap. IK jogg är en ung förening och detta var det andra årsmötet och det märktes. Man hade tagit RF:s stadgar rätt av men inte läst igenom så noga då föreningen startades och då blir det konstigt, här och var. Detta är inget märkvärdigt alls, det har hänt förut med nystartade föreingar och kommer att hända framledes också. Men i och med att vi nu fixar till detta så snabbt och innan föreingen börjar växa snabbare, så har man skapat en stabil förening, som i framtiden undviker mycket blåsväder om en konflikt skulle upppstå.

Vidare beslutade vi (årsmötet) att namnet skulle ändras från IK Jogg.se till IK Jogg, ett mycket bra förslag. Så det var mycket diskussioner, fast i en underbart glad och trevlig anda, men så är det när entusiaster och liaksinnade strålar samman. IK Jogg kommer att bli en trevlig förening att vara med i. En förening med ambitioner i kombination med en comuunity med ambitioner, mycket lovande.

Igår var jag på I-trim för den sedvanliga torsdagsträningen. Innan jag gick därifrån vägde jag in mig. Vågen stannade på 86 kg. en nedgång på 1,2 kg sedan förra veckan. Jag blev riktigt förvånad över detta resultat, med tanke på att jag ätit ganska mycket i sambnad med Skövde 6 timmars och trots detta få en viktminskning. det är ju fantastiskt. Tyvärr får jag göra avsteg igen. Jag skall springa seedningsloppet på söndag och behöver ladda med carboloader. Så från och med igår så gjord jag avsteg från programmet, det skall dock inte bli lika våldsamt som förra helgen, men dock nödvändigt.

Jag har under träningen denna vecka känt av den energibrist i musklerna som jag gjorde i Skövde och den vill jag inte ha på söndag.