Hemma igen efter en riktig apseg löprunda. Jag sprang bara 12,4 km idag. Det kändes som om jag hade bromsolja i hela kroppen. Så av den anledingen kortade jag av rundan med 1,5 km. Man måste ju i alla fall kämpa lite grann. Kanske är det kylan som gör det och att man är extra påbyltad. Eller kanske berodde det på att jag ätit bara en timme innan. Att man inte lär sig. Men sprungit, det fick jag i alla fall. Vackert så.

Nu har vi hunnit in i vecka 6. Jösses vad tiden går fort. Vart tar den vägen? Men höjdpunkten denna vecka blir att räkna ner till ultraintervallerna på lördag. Jippiii! En ganska jobbig historia, detta. För Er som inte vet vad det innebär, så kan jag berätta att man letar upp en slinga hemmavid dörren på 10 km. Vid midnatt, natten mellan fredag och lördag, startar man och springer denna slinga. Tre timmar senare startar man igen och springer 10 km. Så håller det på hela dygnet. Har man gjort alla intervallerna, så har man sprungit 8 st 10-kilometare, med start var tredje timma.

Tufft, jobbigt, men kul. Det är en riktigt bra träningsform i att stanna upp, återhämta sig och sedan komma igång igen. Något man har nytta av på längre ultralopp. Alla som är med rapporterar in på en sida på jogg.se. Och det kostar inte ett cent, men kostar grymt många kalorier.

Nu är det femte gången detta körs och det kan bli kylslaget på lördag. Jag är tydligen den ende som kört alla 8 intervallerna alla fem gångerna. Av den anledningen är jag angelägen att köra alla på lördag igen. Det här kommer att bli buskul!

Jag var faktiskt inte alls upplagd för att springa idag. Sådana dumheter måste ju stävjas å det bestämdaste. Alltså klär jag på mig och ger mig av ut. Temperaturen låg på 6,5 minusgrader och det blåste an svag vind i ett lätt snöfall. När jag väl började klä på mig så blev det lättare att övervinna motståndet.

Löpningen gick segt som vanligt. Jag hade icebugs på fötterna även idag. Väl ute var det bara att springa på. Många tankar far genom skallen och jag inser hur mycket saker det är runt omkring mig just nu. Det blir lite svårt att sortera ut allt. Jag måste hitta någon struktur i livet just nu. Rätt som det var hade jag sprungit en mil. De sista fem kilometrarna gick ganska lätt. Och de sista tre låga jag på 6:30 tempo, utan att knät protesterade. När jag väl kom tillbaka utanför porten så hade jag sprungit 15,4 km. Helt OK.

Egentligen skulle jag velat ha mer distans denna helg, men med tanke på kylan så får 13,2 igår och 15,4 idag anses som acceptabelt.

Inte lika kallt idag, men dock kallt. men kunde jag springa igår, så kan jag springa idag. Just nu håller jag på att ladda upp. Det blir ungefär samma runda som igår. Det får räcka. Jag kommer inte heller att springa till jobbet denna vecka, utan sparar det till helgens ultraintervaller. Det skall bli skönt att komma ut och rensa skallen från alla tankar som far kors och tvärs genom skallen.

Jag kan säga så mycket att tillvaron kommer att bli lite komplicerad under februari månad, inte på ett negativt sätt. Jag skulle vilja se hur allt mynnar ut.

Innan jag går till sängs så skickar jag en tanke och ett postumt grattis till min kära mor, som skulle fyllt 91 år i år om hon hade levat. Grattis på födelsedagen, morsan...

Den första omgången av melodifestivalen kan ju inte sägas ha högt underhållningsvärde. Alternativet var att kolla in stereoidpumpade och inoljade typer som skall djävlas med blåbär. Det enda som jag tycker var bra, var countrytjejerna och hårdrockarna. Afrodite och den där tjejen som sjung sist, var hyfsade. Men den där Torsten Flink. Vilket djävla skämt! En riktig pajas som försöker bli 2010-talets Kenta. Patetiskt. Dessutom hade tönten inte råd med att ha ett par skor på fötterna.

Nästa vecka kan omöjligen bli sämre.

Strax skall jag pallra mig ut i köket och tillverka en hemmabakad pizza. Den blir inte lika fet och kaloririk som en köpepizza, men ger ändå lite energi till morgondagens löpning. Tanken är att den skall bli klar lagom till melodifestivalen.

Ja, jag tänker faktiskt titta på den. Det är lite lustigt. Alla säger att dom inte skall se på sådan smörja som melodifestivalen. Ändå har programmet en av de högsta tittarsiffrorna och ändå är alla med och diskuterar detta på jobbet på måndag.

Det blev en kylslagen löpning idag. 13 minusgrader när jag gick ut. Av den anledningen bestämde jag mig för att inte köra långt idag. Det fick bli den vanliga Humlebadsrundan på 13,2 km.

Det var inga problem att springa. Principen kläder efter väder var mycket tillämpbar nu. Jag körde med mitt nya BackOnTrack underställ närmast kroppen. Utanpå hade jag 2XU på benen och Goretights längst ut. På överrkoppen två tröjor till. Så jag frös inte det endaste lilla minsta. Kunde stundtals tycka att det blev lite väl varmt på överkroppen. Utöver detta körde jag med min balaklava från Gore och försvarets yllemössa och till slut hade jag min airtrim luftväxlare. Jag ville vara på säkra sidan eftersom jag vet att kylig luft kan lösa ut hjärtflimmer på mig. Det kanske låter mycket att ha på sig, men denna outfit var milt uttryckt kanon idag.

Dessutom hade jag vindstilla ute och ett fantastiskt solsken. Vinterlöpning när den är som bäst.