Nu tror jag hostan kulminerar. Jag har rejäla attacker. Hostan är så jobbig att jag får kramp och kippar efter andan. Jag har hostat upp rejält med slem. Det här är grymt jobbigt och jag är helt matt efter dessa attackar och svetten lackar på mig. Det är ganska logiskt att fatta beslutet att inte starta i Kungsbackaloppet om inte mycket motvilligt. Jag vet när det är dags att dra i spaken och den tidpunkten är inne nu. Jag måste helt enkelt låta det här gå över. Det finns inget annat val. Det kan om det vill sig illa bli tal att ställa in Sunne marathon nästa helg också. Surt sa räven. HELVETE! sa jag.

Vilket djävla mötesstim jag har kommit in i. Den ena mötesbokningen efter den andra haglar in på jobbet. När är det tänkt att man skall jobba?

Det har varit hosta hela natten. Detta med att sova var det inte mycket snack om. Till slut var jag tvungen att gå upp och ut till soffan i  vardagsrummet för att Carina skulle slippa konserten. Den undkom Hon inte ändå, men jag ville att Hon skulle få sova så mycket som möjligt inför det stora provet idag. Det är ju bättre att en är trött än att vi är två som är rödögda. det har hostats upp en massa slem vilket är bra. Men jag verkar inte ha någon infektion. Det hela verkar vara någon form av rethosta och detta hatar jag av hela mitt hjärta.

Jag passade på att titta på TV. Det blev som vanligt Viasat History och en dokumentär om Lancasterbombarna under andra världskriget. Intresseklubben antecknar, säger en del. Intressant säger jag.

Jag känner mig bara så jädrans seg. Vet inte vad som håller på att hända. Jag är dock feberfri, så det är inget sådant. men ändå känns det som om jag har nå't skit i kroppen.

Frågan är hur jag skall göra. När jag satt och tittade på programmet Sverige springer igår tillsammans med mina vänner, så blev jag inte särskilt imponerad. För det första, ett halvtimmes program där man skall klämma in så mycket som möjligt på mindre än 30 minuter, eftersom det är ett störande reklamavbrott. Jag tycker det är rent förkastligt och ger inte ett enda skit. Varför kan man inte istället ha ett tema i ett program som man fördjupar sig i. Exempelvis. Så här kommer Du igång, så här tränar Du vinter tid, utrustning, klara maran, springa i värme, näringsintag under löpning etc, etc. Det hade varit bättre och kalla programmet - Spridda skurar för löparintresserade.

Jag är egentligen som blåbär inte intresserad att se hur elitgrabbarna sprätter runt på Skatås och kör tröskelintervaller i 3 - 3½ min tempo. Första programmet var egentligen en massa blaj. Förra programmet blev man helt plötsligt inkastad i backintervaller. Sedan blev det nå'n flash från MonteGorde eller något lopp. Rörigt. Vilken målgrupp riktar man sig till i denna serie? Elitmotionärer eller blåbär som vill komma igång? Den är defenitivt inte uttalad.

Just nu sitter jag och uppdaterar min hemsida. Under rubriken "Råd och Tips" hade jag tänkt att skriva lite goda råd, baserade på mina egna erfarenheter, till den kategori som hade tänkt att komma igång med löpning eller precis har kommit gång. Problemet är att denna text blir för maffig att lägga på en webbplats, därför att jag hela tiden kommer på saker som jag vill ha med. Den är redan uppe i 11 sidor om jag klistrar in den i Word. Så därför började tankarna snurra igår kväll när jag kom hem. Kanske man skall fortsätta och skriva och låta det bli en bok istället och ha en sammanfattning på webbplatsen? Jag vet faktiskt inte. men det skulle ju vara lite kul att skriva en liten bok.

"...den går inte att spotta ut!" Ja så sjöng Factory i början av 80-talet i sin låt - Efter plugget. Jag känner den klumpen och jag vaknade upp idag med att känna mig lite mer tjockare i halsen än brukligt och kom då att tänka på den låten. Det här gillar jag inte. Egenhändigt utförda mätningar igår visade inga tecken på feber. Men nu börjar jag undra om det är nå't på gång. Hus som helst, så skall jag vila idag. Jag hade annars tänkt att springa lite efter jobbet. Det behöver ju inte vara något, men det verkar som min kropp skickar signaler till mig. Jag tar det lugnt så att jag kan springa på lördag.

Jag håller på att uppdatera min hemsida. Bland annat skriver jag ner lite träningsråd och tips för nybörjare som vill och skall sätta igång med löpning och även till de som precis har kommit gång med sin löpträning. Avsikten är att ge dem goda råd på vägen i sin start. Dessa tips och råd är egentligen inget för elitlöparen, de ligger på en annan nivå och de är baserade på mina erfarenheter.

Fast nu när jag skriver, så kommer jag på mer och mer och denna text sväller. Det är kanske så att man skall skriva en bok istället? Men vem fan vill köpa en sådan?

Jag har känt mig seg hela dagen. Att jag misssade ett bodypump pass på lunchen gjorde inte saken bättre. Men räddningen var ett träningspass med LEK. Det är ju tisdag. Vi var hemma hos Siv och Kenth och löpturen förlades i det vackra Lärjedalen. Jag och Ava sprang som vanligt runt, framåt och bakåt i mer eller mindre långa intervaller. Det blev även någon utökad lite slinga vi hittade. Det var ett jäkla springande idag. Men det kändes segt i hela kroppen. jag har haft någon form av rethosta, men det är ingen infektion. Jag tempade mig innan vi åkte iväg och hade 37,6. Så det var ingen feber heller. Tempade mig för säkerhets skull när jag kom hem och hade då 37,4. Så det är ju skönt att veta.

Orsaken ligger nog mer i min diet. Minuskalorierna gör sig åter igen påminda och det är nog detta som kroppen skickar signaler om. Jag kommer att ta en vilodag imorgon för att köra nere på I-trim som vanligt på torsdag. Sedan kommer jag nog att äta mer inför lördagens halvmara i Kungsbacka.