Idag börjar Carina att jobba, stackars sate! Jag är inte ett djävla dugg avundsjuk på Henne. Men jag har två veckor till. Dessa veckor kommer att fokuseras på laddning inför de avslutande semesterloppen. Dessutom skall jag komma igång med studierna, jag vill inte komma på efterhand en gång till. Så tillsammans med träning och andra aktiviteter, så kommer detta att bli två ganska hetiska veckor för min del, trots semester.

Min vän och coach Kari Martens crashade igår mot en bil, på Lexbyvägen nästan i höjd där vi bor. Gjorde två volter i luften och landade på pannan enligt egen utsago. Nu ligger han på Sahlgrenska med en lindrig faktur på halskotan - C6 och högernäven i gips. Detta beroende på en bil framför som gjorde en vänstersväng utan att blinka.

Hur det går nu med hans satsning på en 20-dubbel ironman går inte att sia om, men Kari är en person som bara ser möjligheter och på den punkten har han inte kastat in handduken.

När det gäller positivt tänka och pannben så lirar denna kille i en helt egen division. Se till och kom på benen snart Kari!

Jag sitter och funderar på vad jag skall ha för mål under min dubbelstötshelg och under Skövde 48 timmars. Eller om jag skall skita i målen och bara springa och njuta?

Jag tycker egentligen inte om att sätta upp sådan mål, risken är att man hetsar sig själv på ett sätt som inte är bra. För mig är löpning fråga om ett sätt att leva och ger avkoppling.

Idag har Carina lagat Kari Martens proteinpannkakor med Bakepro. Dom var grymt goda med lite sylt och kommer att bli ett värdefullt tillskott under dubbelstötshelgen och under Skövde Ultrafestival.

Jag har även handlat ingredienser för en ny sats med Runekakor. Det skall inte bli någon energibrist här inte.

Jag gav mig ut på min standardrunda idag. Humlebadet fram och tillbaka - 11,11 km. Det blev en seg historia. Mitt kaloriintag ligger just nu på ca 1000 kcal och det ger ju avtryck i träningen. Dagen till ära så var det varmt och kvalmigt ute, då vi har ett regn/åskväder som ligger i luften. Löpningen gick sådär. Jag insåg direkt att det går inte att springa på som vanligt, främst av de anledningar jag nämnt.

Men ändå lyckades jag hålla 6 minuterstempo i snitt på hela distansen. Vid 7 - 8 km, bestämde jag mig för att passera milen under timmen. Ett beslut som jag fick slita ganska ordentligt för att uppnå, men det gick ju vägen till slut. Jag hade en milpassering på 59:37. Efter det slog jag av på takten lite.

Inte det bästa träningspasset, men inte det sämsta heller. Men jag vet att jag kan dra en mil i 6 minuterstempo, i hög värme, hög luftfuktighet och på minuskalorier.

de senaste veckorna har jag haft problem med ögonen. Helt plötsligt blir min synbild darrig och suddig och det går inte att fokusera. Jag märker det främst när jag suttit framför datorn eller suttit och läst. Lite jobbigt när det börjar att darra så. Men igår när jag var ute på min cykelrunda så kom fenomenet också. Jag skulle cykla in i en rondel och helt plötsligt blev allt suddigt. Kantlinjen på vägen framför cykeln blev suddig. När jag tittade upp var allt suddigt. Det gick inte att fokusera. Detta satt i kanske 5 - 10 sekunder, sedan blev det OK igen. Djävligt irriterande.

Imorgon skall jag ta mig till en optiker och kolla upp läget. Det kan ju inte fortsätta så här och kommer att bli en klar begränsning då jag börjar jobba och skall sitta framför datorn. Men speciellt inte om jag skall köra bil också.

Nu börjar planerandet och laddningen inför avslutningen på min semester. Prinsens minne/Midnattsloppet nu till helgen och Skövde 48 timmars helgen efter. Sedan får jag gå tillbaka till jobbet och vila upp mig.

Men det är inte bara att ge sig iväg och springa. Utrustningen måste vara OK, jag måste göra energikakor och proteinplättar (efter ett nytt recept på Kari Martens blogg). Jag måste ha lite koll på vädret och på vad jag skall ha med mig.

Sådant här är roligt för det är ju också en del av uppladdningen och jag börjar känna mig grymt laddad.

Vaknade upp idag med en grym huvudvärk och jag kände mig inte alls på topp. Syster Carina kom dock till undsättning med lite medikament. Nu känner jag mig bättre. Nu under eftermiddagen har jag kollat in lite triathlon på TV Sport. Det var världscupstävlingen från Hamburg. Spanjoren Gomez vann totalt på 1:43. Han hade simmat 1500m på 16:37. Cyklat 40 km på 56:12 (42,7 km/h i snitt) och sprungit 10 km på 29:17! Jag kan ju inte säga något annat än att jag är grymt imponerad. Hur många svenska elitlöpare ligger på den 10 km-tiden (efter simning och cykling)?