Jag kan inte med vilja påstå att det blir lugnare på mitt jobb. Därför måste jag också ta lite lugnande medicin. Jag pratar inte om Valium eller liknande. Min medicin heter löpning.

Löpningen har en fantastisk undergörande förmåga att läka ett stressat sinne. Tyvärr har den en mycket allvarlig biverkning. Det är att löpningen är starkt beroendeframkallande.

Nu har jag anmält mig till Bisletts 24 timmars lopp. För tredje gången skall jag tillbaka till kulverten under Bislett och springa. Denna gång är banan inbyggd och man slipper springa i minusgrader. Jag ser verkligen fram emot detta. Skall jag nå mitt yttersta mål för 24 timmars - att passera 100 miles (160,9 km)?

Och så bidde det en transportlöpning till jobbet idag. Vädret var kanon. Det var vindstilla och 16 grader när jag stack iväg hemifrån ca kvart över fem i morse. På ett sätt är det synd att jag hatar att gå upp tidigt (läs att inte vakna av mig själv), när det är så fint på morgonen. Ett litet moment 22.

Veckans dos av löpning och lördagens mara satt i, men det gick ändå förvånansvärt enkelt att springa. Jag var bara ett par minuter långsammare än vad jag brukar vara. tack vare min vätskerygga och att jag dricker regelbundet - varje kilometer - så har jag upptäckt att det går bra att köra på så här. detta i kombination med att inte tokrusa, utan springa lugnt, fint och bekvämt. Denna vecka har också varit en bra övning i återhämtning, något jag kan komma att få nytta av under mina ultraintervaller nästa helg. Men jag kan i alla fall lägg ytterligare 23,1 km till handlingarna. Nu blir det vila fram till lördag.

Minsann, minsann. När jag kom hem från jobbet var det gödslat med tidningar i brevlådan. Marathonlöparen, Runners World och Allt om historia låg där. Nu är det riktigt läge att vila sig efter lunchlöpningen och lägga sig på terassen och läsa igenom blaskorna.

Det känns just nu grymt bra. Jag har fått på någhra goa löppass denna vecka, trots att jag var stel som en pinne efter Båstadmaran i lördags. Men det går ju att komma igång ändå. Man behöver inte vänta på att stelheten skall försvinna.

Som pricken över i, funderar jag på att ta en morgonlöpning till jobbet imorgon. Annars får jag vänta till kvällningen med löpning och det vete fan om jag vill.

En annan fördel är att träningen görs tidigt och att jag planerar vila på fredag. På så sätt blir det ju nästan två dagars vila, så att säga.

Det blev en varm tillställning idag när jag gav mig ut på en extra lång lunchrunda. jag har ju en hel del komptid i min tidbank till förfogande. Det var klarbblå himmel och solen gassade. ca 24 grader varmt. Inte så varmt som jag vill ha det men det får duga. Även denna lunchlöpning gick turen till kajplats 800/801 långt ute på en pir. På vägen tillbaka tog jag en sväng ute på en ö som funkar som containerhamn.

Totalt blev det 14,8 km löpning i härligt väder. Nu känner jag mig som en ny människa igen.

Fick ett nyhetsmail från Badwater där de skrev att ett nytt webseminarium skall ordnas imorgon. Det blir någonstans mellan 14:30 och 15 svensk tid. Så var snäll och stör mig inte då.

Skickar en liten hälsning från hamsterhjulet. Jag har precis fått i mig en kopp kaffe. Detta livselixir. Det är nästa så man känner hur livet återvänder till kroppen. Det blev lite väl långt igår. Men... äääh! Vad gör det? Jag fick ju springa och det är faktiskt det som räknas.

Allt verkar OK i våra system också. Då kan jag nog ta en kaffe till....