Vilodag idag och regnet det bara faller. En ganska bra kombination. Det ger tid att läsa, kolla löparfilmer och tid till mitt nya projekt - att gå igenom och sortera alla gamla medaljer och märken som man samlat på sig under åren.

Så har jag och den yngste äntligen fått till pappren med överlåtandet av min gamla Opel. Vi hade använt ett för gammalt registreringsbevis, men jag hittade det nya, så nu är det ordning på torpet.

Niklas kommer tillbaka på söndag och så skall jag få hjälp att sätta upp infravärmarna i uterummet också.

Veckans tredje löppass avklarat. Den vanliga turen upp till Humlebadet på 11,2 km. Det var inte jättevarmt idag, men ändå så att man kände värmen. Löpningen var inte den piggaste, men jag kunde i alla fall snitta distansen på 6:29, trots minuskalorier.

Dagens pass blev speciellt. Jag passerade 2000 löpkilometer i år. Nu står mätarställningen på 2001,73 km. Fåfäng som jag kan bli så drog ja på lite extra då jag passerade 2000 exakt, vid 9,52 km. Jag sprang allt jag kunde och lyckades passera gränsen i 4:47 tempo. Skall man passera en sådan gräns, skall man göra det med stil.

Har suttit en stund på terassen tillsammans med Carina. Båda två var djupt försjunkna i var sin bok. Jag läser näringslära och Carina familjejuridik. Men det är skönt att sitta ner där och läsa eller bara att ligga där.

Det gäller att hitta dessa avkopplande stunder.

Dagens träningspass blev tungt. Inte så konstigt när man går på I-trimdiet. Jag bestämde mig för att gå ut mycket försiktigt, vilket skulle visa sig vara klokt. Det gick bra att springa. Det var inte så där lätt och geschwint som det brukar vara. Att jag saknade energi, kände jag. Men samtdigti kändes det inte som om min sista stund var kommen heller.

Jag fick ta i mer än brukligt, trots fartminskningen. Värmen var också en annan faktor. Det var 25,2 grader när jag stack ut och solen gassade från en klar himmel. Vis av min erfarenmhet hade jag tagit med mig vätskeryggan ut, så jag led inte brist på vätska. Med lite mer ansträning än normalt lyckades jag i alla fall genomföra passet utan nära döden upplevelse. Dagens distans blev 13,45 km.

Igår kände jag mig ganska blähäig. Jag har fortfarande inte kunnat varva ner från jobbet. Det brukar ta en vecka. Sitter nu här med en kopp kaffe och skall snart ge mig ut på löparstråt. Vanemänniska som jag är blir det nog samma runda som igår. Men det är mycket för att jag tycker det är en fin runda också.

Därefter skall jag nog fortsätta med operation bokyllan. Det är ganska fantastiskt vad mycket skit man samlar på sig.

Har påbörjat ett semesterprojekt. Att röja i bokhyllan bakom mig. Det är rena anarkin där. Gallrar hejvillt. Böcker som kan slängas och böcker som skall ner i källaren.

Hylla skall nu återta sin roll som bokhylla och inte som avstjälpningsplats.

Jag känner mig lite slö så här på kvällskvisten. Just nu försöker jag ta mig igenom en bok som heter Humankemi. När man i förordet läser att förkunskaperna skall vara Kemi A och Kemi B. Så börjar man få onda aningar. När man sedan skall försöka följa hur syre binds till hemoglobinmolekylerna, fattar jag nada. Det tar tid att beta sig igenom dessa sidor och förstå hyfsat.

Jag vet med säkerhet att det inte är en bok på grekiska.