Om ca en timma skall jag anträda min hemfärd på cykel. Sedan får det vara färdigcyklat denna vecka. Hoppas att dagens hemfärd inte blir lika kaotisk som igår, men det blir det nog inte.

Jag skall i alla fall ta bilen imorgon, men för den sakens skull skall jag inte avstå från trääning. Snarare tvärt om. Dessutom skall jag få min dom imorgon när jag ställer mig på vågen på I-trim. Kommer jag under 81 kg denna gång? Hoppas!

Även idag cyklade jag till jobbet. En mycket behaglig tur. Det var 13 grader redan halv 6 på morgonen och nästan ingen vind. Jag övar mycket på att ligga i tempobågen och det var perfekt nu på morgonen då det är lite folk ute. Imorgon blir det bil till jobbet, fast då skall jag träna på I-trim efter jobbet istället. Igår kväll när jag kom hem kände jag mig duktigt trött och somnade direkt, nästan innan jag han landa i sängen. Det var som att slå av en strömbrytare.

Men i det stora hela känns faktiskt allting väldigt bra just nu. Viktminskning, träning, jobbet och tillvaron i allmänhet. Den enda bristvaran är tid.

Nu på kvällen var jag nere vid Valand i Götebrog, för att se min yngste som som hade klätt upp sig i fin parningsdräkt och skulle ge sig in på studentbal. Vilken stilig grabb. Det är bland annat vid sådana här tillfällen som detta, då den yngste tar studenten och går på studentbal, som man känner sig lite gammal.

Färden hem från jobbet idag var väldigt stökig. Mycket incidenter, undanmanövrar. jag fattar inte vad det var med folk idag. Alla verkade helt plöstligt bli väldigt förryckta. Vid ett ställe fick jag väja för en bilist som körde ut ur ett garage. Det var inte frågan om att smyga ut. När, det var fullt spett och han hade ingen koll alls. Hanstilltag gjorde att han var en hårsmån från att krocka med en annan bil. Självj hann jag inte få loss skorna ur clipsen och stöp därför rätt ner i backen. Som tur var hade jag fått ner farten till väldigt låg, så jag dunsade i underarmen och fick ett litet blåmärke. Men det visade sig att den där djävla pajasen satt och snackade i telefon. Snart kommer jag att ta och repa lacken på alla dessa mobilpratare. Hur fan kan folk bli så djävla dumma i huvudet? Inte nog med det. Jag mötte en ansenlig mängd som satt på cykeln och snackade i telefon. Detta är nog höjden av intelligensbefrielse. Dummare människor finns bara inte.

Idag igen! Jo så är det. Det får bli cykel idag också. Jag känner att jag vill vila knäet lite men ändå få lite go träning i kroppen. Igår monterade jag en gammal tempobåge på min mountainbike. det är dags att börja träna lite att ligga i en sådan båge. det var ett tag sedan sist.

Morgonens tur var segare och jag körde på lite lättare växlar. Gårdagens ganska hårda cykling kändes i benen. Dessutom hade jag en lätt motvind, men den borde väl inte inverka så mycket. 59 minuter tog det idag och det verkar ganska rimligt tycker jag. Jag är väldigt nöjd så här långt. Nu är det slutbloggat, dags att börja jobba.

Har man cyklat till jobbet så finns det två alternativ. Antingen cyklar man hem igen eller också parkerar man cykel och åker kolletivt hem. Jag valde det förstnämnda. Hemfärden tyckte jag gick lite trögare. Det var bland annat ett stopp vid en järnvägsövergång. Ett oändligt långt godståg passerade. Sedan var det rusningstrafik och rödlju. Trots det gick det på lite drygt 55 min och en snitthastighet på lite drugt 25 knyck. Då skall man inte vara missnöjd. Jag försöker tänka väldigt mycket på detta med rundtramp. Tanken är att träna in detta så att det sitter i märgen. Utan att vara död nådde jag hemmet och kände mig väldigt fräsch.

Vi startar upp veckan med lite träning. Denna morgon blev det en god cykeltur till jobbet. 23 ganska enkla kilometrar. Bra väder och i princip vindstilla gjorde det till en enkel resa. Totalt övade jag på rundtrampet i 55 minuter.

Marathonloppet i fredags kändes inte alls. Det känns himla piggt och trevligt idag. Får se hur länge det håller i sig.

Så där ja! Nu har jag fått pillat in linser igen. Det känns riktigt bra. Just nu håller jag på att röja i uterummet. Det tar mycket längre tid än vad man kan tro. Det är mycket att gå igenom och mycket att slänga. Jag har även passat på att plåta lite prylar som jag skall sälja på blocket.

Just nu känns allt jobb som om det står stilla. Men jag vet ju att det är en illusion...