Äntligen är man nästan fram vid en av årets stora dagar. Jag skall villigt erkänna att jag är grymt trött och sliten. Detta tack vare mitt jobb!

Men nu skiter jag fullständigt i det. för imorgon skall jag åka till ett av mina favoritresemål. Jag skall åka till landet utmattning. Det blir en grym resa dit, men samtidigt en grym avkoppling. Men som jag sagt så många gånger förut så hur djävlig resan dit än är, så återvänder man alltid med ett leende.

Den utomordentligt duktige ultralöparen Andreas Falk har sammanfattat det hela klockrent. Han skriver så här:

"Jag springer för att jag älskar striden, striden mot mig själv, striden mot en kropp som skriker "STANNA".

Jag springer för att känna känslan när jag besegrat mig själv.

Än så länge är jag obesegrad."

Imorgon gäller dock inte striden bara mig själv utan den är i högsta graden en strid för kampen att överleva och besegra cancern. Jag skall dra mitt strå till stacken. Kom ner till Sportlife imorgon med Era strån också.

Jösses! Jag är sjukt stressad nu. Jag har inte en s hunnit blogga igår. Det fanns ingen tid och ingen ork. Jag var på kurs hela dagen och sedan på Itrim på kvällen där jag körde tre grymt hårda varv i cirkelträningen. Efteråt var jag duktigt trött.