Så där ja. Ytterligare en dag närmare min tränings comeback. Denna dag närmar sig obönhörligt och skoningslöst. Jag måste nog börja förbereda mig.

Så där ja! Nu har äntligen min lärare kunnat värpa fram ett godkänt på min inlämningsuppgift och insett att man inte skall hålla på med trams om hur rapporter skall layoutas utan titta på innehållet. Halleluleja!

Jag sitter här och funderar på ett nytt svenskt ultralopp. Ja, ja! Vad fan skall jag göra om jag inte får springa då!? Man kan väl få drömma lite, va!

Jo, jag överlever. Inget fel på mig. Det är bra att inte träna. Ett liv i slapphet är att föredra. Kan inte vara bra att vara ute och springa.

Igår så vägde jag mig hos I-trim. Till min stora förvåning, så hade jag trots den senaste tiden, gått ner 1,0 kilo. Så mitt i denna skit hade jag lyckats vända denna svajiga trend med vikten, jag har haft de senaste 4 veckorna. Det var ju positivt.

Det gäller ju att hitta ljusglimtarna, när det känns lite nedåt.