Jaha! Det kunmde man ge sig fan på. Nu sitter jag här med ett litet präktigt hjärtflimmer igen. Det enda jag kan göra nu är att lyssna på föreläsningar och plugga för tentan. Det är väl då själve fan att att det skall vara sådan kass disciplin på den där muskeln. Nåväl. Jag får väl räkna med att det håller på imorgon också. Så där sket sig morgonlöpningen till jobbet på torsdag morgon.

Att dra till akuten? No way! Varför skall jag kasta bort ett dygn där när de bara väntar ut en?

Hata....!

Så var det åter dags att ta upp lunchträningen igen. Idag blev det styrketräning i 30 min, där jag som vanligt fokuserade på knärehab (PFSS skadan) och även jobbade med bål.

Efter detta fyllde jag en 75 cl vattenflaska och gick in i bastun, där jag körde bastujogg i 17 minuter. Det var mer eller mindre jogg på stället. OK då, jag kunde göra en liten, liten cirkel. Tanken är att vänja mig vid Badwater. Det var bra sprutt i bastun idag, hela 91 grader. I Badwater måste jag kunna dricka 3 liter i timmen, dvs 75 cl per kvart. Och denna flaska fick jag ganska enkelt i mig inder dessa 17 minutrar. Pulsen for iväg ganska bra, men inte oroväckande. 

Efter bastujoggen var jag på toa och pinkade. Det var en klar och ljus stråle, som indikerade att jag var helt rätt hydererad. Jag var mycket nöjd med att hitta rätt här.

Målet är på sikt att kunna köra minst en timma i bastun. Jag har börjat på 5 minuter och jobbat mig uppåt. Bara att köra på.

Återigen på jobbet efter en helg blandad av magi, utmattning, glädje, mentala dippar och dramatik. Och här känns bara llt dött och tyst. Snacka om kontrast.

Fortfarande så snurrar så många tankar i skallen. denna helg har också gett mih lite nya infallsvinklar om Badwater och resan dit. Jag har fått nya vänner. sett nya saker och gjort nya erfarenheter.

Där jag sitter nu lär det inte bli så mycket nytt. Samma gamla stress.